Insändare: Bygg inte temporära baracklösningar i Läggesta

Varför byggs inte Läggestaskolan nu? Mariefredsskolan är överfull och Åkerskolan kommer heller inte kunna fyllas hur mycket som helst.

En inte obetydlig faktor är också vad kommunen vill ha för inflyttning till Läggestaområdet. Är det arbetande föräldrar som uppskattar platsen och förutsättningarna eller är det områden som kommer att bidra till Strängnäs kommuns alltmer skeva befolkningsprognos?

Hur ser kommunen på sin roll i att forma, planera och styra samhällsutvecklingen?

Skolan i Läggesta har varit en fråga sedan skolutredningen 2018 som resulterade i stängda småskolor och flytten av högstadiet från Stallarholmsskolan. Då nämndes också behovet av en skola i Läggesta. Det är år 2025 som varit det år som nämnden hållit fast vid som det år som skolan skulle vara klar, detta trots att prognoserna hittills sagt att behovet var 2024.

Nu har prognoserna ändrats igen. Skolan är försenad. Byggnationer blir inte av i den takt som var tänkt. Det har heller inte flyttat in så många barnfamiljer som man trodde. Att det inte flyttar in barnfamiljer kanske är just för att det inte finns någon skola?

Vi kan inte se att det finns något som hindrar att kommunen ordnar med den avfart som behövs för skolområdet och den övergång som barnen från Marielund och Läggesta behöver för att komma över vägen. Därefter kan en ordentlig skolgård, den önskade lokala gymnastiksalen och en första etapp av skolan byggas på rätt plats. I enlighet med gällande detaljplan för området.

Skolchefen nämner i en artikel att en skola som inte är full går ut över skolpengen. Ja, Strängnäs kommun har hälften av eleverna i friskolor. Friskolor som i någon sorts omvänd rättvisa kräver att få sin del av kommunens kostnadsökning för en ny kommunal skola.

Systemet är som det är och går man emot det så brukar minst en av friskolorna överklaga beslutet. Det borde dock vara fullt möjligt att runda den delen av systemet. Låt Barn- och utbildningsnämnden hyra de delar av skolan och annat som de använder, anpassa hyran efter det slitage och den ventilation etcetera som uppstår respektive behövs för ett mindre antal elever. Avtala om en kostnad för nämnden som inte medför en märkbar ökning av kostnaden per elev, använd de flexibla delarna av systemet för att balansera elevpengen. Gå inte i systemets fälla i onödan. Låt kommunstyrelsen stå för kostnaderna för lokaler som inte används som utbildningslokaler och lägg exploateringskostnader för ytor och vägar i exploateringsprojektet och inte i skolans budget.

Marknadsskolans udda finansieringssystem ska inte förhindra att kommunen planerar och bygger de skolor som behövs. Skolor som ger en bra utbildning och driver utvecklingen av bostadsområden i rätt riktning. Bygg inte temporära baracklösningar för så viktig verksamhet när det ändå kommer att behövas en skola.