Sex räddande händer
En stjärnklar och kall vinternatt i mitten på december, gatorna ligger tysta och stilla i Gamla Staden i Eskilstuna. De traditionella julgirlangerna kastar sitt ljus på gatan och enstaka snöflingor letar sig sakta ner och lägger sig som ett tunt täcke på backen. Snön knarrar under tomtenissarnas små skor och kylan är påtaglig när de tre går längs Köpmangatan i Gamla Staden.
I sina röda jackor och byxor är de likadant klädda, det enda som skiljer de tre bröderna åt är motiven på deras mössor. De tre tomtenissebröderna Oden, Tor och Loke hänger alltid ihop och delar intresset för djur, framförallt katter.
Oden är den äldste av de tre bröderna. Han är den som är förståndigast och ständigt grubblar på nya saker och idéer. Tor är mellanbrodern och han är en enkel tomtenisse som kan väldigt mycket om väder och vind. Han kan även få ordning ur kaos, men är också väldigt stark. Den yngsta av bröderna är Loke, men han är också den längsta och den vackraste av dem. Han är väldigt slug och snabbtänkt vilket är bra när de tre bröderna hamnar i krissituationer.
Hela dagarna jobbar de hårt med att samla ihop mat. Detta kan ibland leda till en del krissituationer, men de lyckas alltid på något sätt klara sig ur dessa. Sedan smyger de sig ut på natten, då det inte är så många människor vakna och ger de magra katterna mat.
I år har de sett flera katter som springa omkring och bli magrare för varje vecka, bland annat två syskon, en hane och en hona, som de döpt till Simba och Nala, efter en av deras favoritfilmer, Lejonkungen.
Hanen är röd med lite sotigt inslag i pälsen, honan är gråspräcklig med röda inslag. Oden, Tor och Loke är oroliga för att Simba och Nala inte ska klara dagen på grund av den kyla som för en vecka sen hade kommit in över Eskilstuna.
De är oroliga eftersom varken Simba eller Nala inte varit framme på flera nätter och ätit. Oroliga letar de tre bröderna efter Simba och Nala natt efter natt i Gamla Staden, men inga katter. Oden, Tor och Loke vet att bilarna är en fara, men denna årstid är det svält och kyla som är det största hotet för katterna.
Vad tomtenissarna inte kunde förstå var hur människor kunde göra så mot sina djur. Först ge dem ett hem, kärlek och trygghet. Sedan när de växt upp och inte längre är kattungar sparkar de ut dem till ett helt annat liv och öde.
Oden, Tor och Loke kunde inte förstå hur man skulle kunna leva med det på sitt samvete – att man släppt ut sin katt till att plågas av kyla och svält, kanske eventuellt dö av dessa eller gå ett annat öde till mötes.
Men en dag spred sig ryktet från tomtenissarna i Kälby att katterna hade blivit infångade och nu var på Djurskyddet och hade det bra. Oden, Tor och Loke kunde slappna av lite men de behövde i alla fall inte vara oroliga för att de hade gått ett annat öde till mötes.
Nu visste de att de hade tak över huvudet, mat och människor som verkligen brydde sig om dem. Strax innan jul nåddes de av nyheten att Simba och Nala hade fått ett nytt hem. Nyfikna och överbeskyddande som de tre bröderna var begav de sig för att verkligen kolla upp att deras favoriter detta år hade fått det bra i sin nya familj. På julaftonsmorgon när de närmar sig de hus som Simba och Nala befinner sig i, ser de att de båda katterna sitter på varsin sida om adventsljusstaken i fönstret och kollar ut på snön som faller. Oden, Tor och Loke ser att de har lagt på sig några kilo och att pälsen glänser i skenet från ljusstaken. Nu kan bröderna sluta vara oroliga och med ett gott samvete fira jul med vetskapen om att Simba och Nala skulle få många bra år och överösas med kärlek från sin nya familj.
Som ni förstår är tomtenissarnas liv ännu en hemlighet för människorna, men i inte för djuren och de kämpar hårt varje dag för att hjälpa andra djur att överleva vintern.































