Pappa Håkan är ingen ordens man och inga känsloyttringar spills i onödan. Det uppskattade jag extra mycket när jag kvaddade hans bil en vinternatt för många år sedan. Efter att ha konstaterat att jag och medpassagerarna mådde bra ryckte han på axlarna och skaffade en ny bil. En bil som jag säkert körde oftare än vad han gjorde.

När jag var yngre var jag däremot inte ett dugg intresserad av att lägga beslag på hans gamla bil. Tvärtom, jag hade gärna sett honom tillbringa all sin lediga tid i garaget tillsammans med den bilen. På den tiden suktade jag nämligen efter äkta hästkrafter och hade kommit fram till att om pappa flyttade in i garaget kunde hästen bo i pappas säng. Alla problem lösta, tyckte jag, men inte mina föräldrar. Pappa stannade således kvar inne i huset och jag återgick till att läsa Penny och Min häst. Kära far fortsätte dessutom att ansvara för att min kanin Lillis bur blev rengjord. Tror dock inte att han längtade efter att ha en häst att göra rent hos…

20 år senare har jag blivit girig och vill både ha hästen och behålla min far. Ärver jag bara hälften av hans talang för att samla pengar på hög kommer jag säkert kunna vara hästägare innan jag fyller 30 år. Det finns nämligen ingen människa som så fullt ut förstått att lycka ligger inte i att äga massa prylar och att Försvarets leverpastej mättar lika bra som oxfilé. Det syns dessutom på hans bankkonto. Att använda min systers favoritargument om förskott på arvet brukar dock inte resultera i några extra fickpengar.

Trots att min pappa inte är ett dugg imponerad av att skaffa massa grejer har han fallit för det massiva samhällsgrupptrycket och skaffat både mobil och internet. Sin Nokia 3310 har han dock aldrig påslagen, trots att jag lyckats övertyga honom att det inte kostar några pengar att ha den på. Internet skaffade han dock ivrigt efter att ha räknat ut hur mycket pengar han kommer spara genom att läsa Aftonbladet och Expressen där. Så gott som varje dag är han nu ute på internet, och han håller dessutom koll på sin yngsta dotter genom att besöka ekuriren.se regelbundet.

Därför hoppas jag verkligen att han hittar den här krönikan och får läsa att jag tycker att han är världens bästa pappa!