KENTS PRESSKONFERENS I BERLIN Kents nya skiva
– så låter den
Relaterat
1. 18:29-4
Röds öppningsspår drar igång med orgelspel och en kyrkokör, med stor säkerhet inspelad i Hyltinge kyrka utanför Sparreholm. Det är sakralt och låten går ut med textraden "Även 100 000 röster kan ha fel"
2. Taxmannen
En ettrig syntslinga och ett tungt beat i baktakt bär fram Jocke Bergs röst när han sjunger "Älskling, det är livet som leker, det leker med oss nu." Taxmannen är en riktig dansgolvsvältare och i festyran undrar Jocke Berg "Vet du var du varit? Vet du ens vart du är?"
3. Krossa allt
Taxmannen glider direkt över till Krossa allt. Låtarna håller samma tempo vilket gör att det är lätt att först tro att detta spår är en ny passage i Taxmannen. En bubblande synt får refrängen att lyfta och mot slutet av låten bygger bandet upp ett svällande ljudlandskap.
4. Hjärta
Här tar bandet ner tempot, inledningsvis. En akustisk gitarr för tankarna tillbaka till Isola, och textrader som "Jag vill regissera slutet. Tystnad. Tagning." påminner onekligen om Oprofessionell. Plötsligt går ljudbilden upp till storskaligt format och tankarna drar mer åt Depeche Modes Violator än åt någon Kent gjort tidigare. De akustiska gitarrerna pumpar bakom beatsen, och Jocke Berg sjunger "Som strålar från mitt hjärta. Som en motorväg av ljus."
5. Sjukhus
En dramatisk låt som öppnas med stråkar som låter som om de spelas genom en transistorradio. Jocke Berg sjunger om att han togs till en sjukhussal där dörrarna var så tunga att de inte behövde några lås.
6. Vals för Satan (Din vän pessimisten)
Ett pulserande beat som påminner om hjärtslag går över till något som lika gärna kunde ha tillverkats i Chemical Brothers verkstad. Markus Mustonen får äntligen flippa ur på trumsetet, och Sami Sirviös gitarrspel drar åt arenarockshållet.
7. Idioter
Kanske skivans gladaste låt. En naivistisk melodislinga för tankarna till 80-talet, och detta understryks av Jocke Berg som konstaterar att "Vi är idioter."
8. Svarta linjer
Svarta linjer är en deg som sakta men säkert jäser tills låten släpps fri. Här finns en riktigt skön syntmelodi med asiatisk feeling, och när Sami Sirviös gitarr hakar på i de roliga gitarrvändningarna blir det riktigt bra.
9. Ensamheten
Jocke Berg och en akustisk gitarr öppnar Ensamheten. Men snart hoppar bas och beats in och till slut brister dammarna. En knorrande syntslinga snurrar runt i högtalarna och återigen gör sig Depeche Mode påminda.
10. Töntarna
Röds första singel visar sig vara väldigt representerande för skivan. Ni vet hur den låter. Har en av skivans mer melodiska sånginsatser från Jocke Berg.
11. Det finns inga ord
En underligt bubblande syntslinga öppnar låten och sedan hakar ett svängande klaviaturspel på. Efter första refrängen blommar bas och trummor ut i låten och Jocke Berg konstaterar "I vårt land får man inte vara förmer. Det här är Sverige, snälla gråt när ingen ser."
Röd släpps den 6 november och kommer då att recenseras ingående i Eskilstuna-Kuriren.





































Senaste kommentarerna:
Skrivet 27 okt 2009 22:33 Lars, E-tuna (Ej registrerad)
Tycker att det är lite töntigt med presskonferens i Berlin och releaseparty i NY. Det är väl inte måbga fler än Norden som bryr sej. Jag gillar själv Kent, men antar att mitt intresse svalnar för deras musik med tanke på hur Töntarna låter. Synd.
Skrivet 28 okt 2009 07:44 Andy (Ej registrerad)
Härligt positiv recension, hoppas att skivan lever upp till de orden när den släpps.
Skrivet 28 okt 2009 07:50 Stefan (Ej registrerad)
Äntligen! har väntat på Kents nya skiva. Gillar verkligen flörtarna med 80-talets syntslingor. Bra utveckling Kent! Ska verkligen njuta av deras veritabla örongodis :-) Lycka till Kent! Mvh Stefan H
Skrivet 5 nov 2009 11:43 Läsare.. (Ej registrerad)
Apropå Kent, så har jag visserligen tyckt att de två senaste plattorna succesivt blivit sämre än de tidiga mästerverken, men efter en första lyssning undrar jag om det inte är dags att sluta, för albumet Röd säger jag bara ej köp. Det är endast fyra låtar jag kan betygsätta bättre en ett minus och det är lustigt nog låtarna 8-11, jag börjar med spår 8. Svarta linjer den får 2 av fem. Nr 9. Ensamheten ger jag en mycket svag tvåa. Nr 10. Töntarna får 3 av fem i betyg och det beror mest på refrängen som är det enda som kan få denna skiva att lyfta nåra sekunder in i varje refräng och till slut spår 10,Det finns inga ord som jag ger en etta, resten av låtarna håller så låg kvalitet dvs. Ett minus att jag samman lagt ger skivan en enstaka etta av fem möjliga,så nä Kent denna skiva är det överlägset sämsta ni nånsin släppt i mina ögon och öron,glöm den fort och visa en normalhög Kentstandard på nästa skiva eller är det tom. dags att tänka på att pensionera bandet Kent?
Skrivet 8 nov 2009 10:45 J (Ej registrerad)
ALLA BORDE KÖP NYA PLATTAN RÖD!!!