Hjalmar Söderberg-rock
– Det första låten vi spelade var en popversion av Frödings Det var dans bort i vägen, säger Love Calissendorff.
Relaterat
Spleen är egentligen en trio, men eftersom Simon Sverin studerar på Gotland får hans bror Gustaf, från Eskilstuna, och Love, från Katrineholm, representera bandet denna sena eftermiddag i Eskilstuna.
– Vi började spela ihop på gymnasiet för två år sedan. Men då var det mer plojigt. Men förra året skrev jag en text när jag var deppig efter att det hade tagit slut med en tjej, och Gustaf och Simon skrev musik till den. Det blev en bra låt och det gjorde att vi blev seriösare med bandet, berättar Love.
I våras blev Spleen tillfrågade att spela i samband med Antivåldskampanjen i Eskilstuna. Det tog bandet till nästa nivå.
– Det var en rätt stor grej. Från att ha spelat för oss själva till att vi plötsligt stod på en scen. Efter den spelningen blev vi tillfrågade att spela på Sucken, men det funkade inte riktigt för oss, säger Love.
Samtliga bandmedlemmar gillar att läsa, och även om det inte hörs i melodierna finns det texter som går att spåra till trions litterära intresse.
– Det finns nog vissa teman i texterna som är länkade till att vi läser mycket, säger Gustaf.
– Ja, själva kontexten i låtarna är ganska litterär. Men vi vill inte säga så mycket, det är upp till lyssnaren att bedöma det där, säger Love.
– Musikaliskt gillar vi alla Bob Hund, Bloc Party, The Growlers och Noah and the Whale, kompletterar Gustaf.
Läs hela artikeln i torsdagens papperstidning.
