<p><strong>D</strong>et börjar och slutar med tårar. I dokumentären om mannen som kallats Sveriges värsta skattesmitare, porrkungen Berth Milton Jr, är det mänskligheten bakom girigheten som filmaren Fredrik von Krusenstjerna är ute efter.</p> <p>Och han gör sitt jobb med imponerade nit. Insprängt mellan skildringarna av Milton lyxliv på Mauritius (där han av outgrundlig anledning fiskar hammarhaj) och festande bland utvikningsbrudar, får vi möta en fräknig liten pojke som fick en osedvanligt dålig start i livet.</p> <p>Som aldrig blev älskad av sina föräldrar. Som gick till sjöss som 15-åring. Som säger att han aldrig vill bli som sin pappa - porrpionjären Berth Milton Sr - men som flera år efter faderns död fortfarande verkar hungra efter hans gillande.</p> <p><strong>För att </strong>verkligen komma sin huvudperson inpå livet anlitar von Krusenstjerna en psykoterapeut, och filmar hennes sessioner med en alltmer öppenhjärtig Milton.</p> <p>Det är smärtsamma scener att bevittna - och kanske inte helt moraliskt försvarbara - men effektiva i sin uppgift att få oss att känna med en person vars osympatiska sidor är så många.</p> <p>Med tanke på von Krusenstjernas ambitionsnivå finns det en sak som skaver och gnisslar med hans film. För att ge en bild av far och son Milton har han intervjuat en rad vänner och bekanta, chaufförer, porrfilmsregissörer, tryckerianställda och advokater. Samtliga är män.</p> <p><strong>Filmens arkivmaterial, </strong>som visar porrföretagets Privates aktiviteter genom fem decennier, är fullständigt nedlusat med kvinnor. Halvnakna, söta flickor som ler och dansar, men som aldrig säger ett ord.</p> <p>Jag hade gärna sett någon av alla dessa porrskådisar och modeller - eller varför inte kvinnorna i Miltons familj - komma till tals. Först efter en timme dyker den kvinnliga terapeuten upp, men hennes roll är förstås att lyssna snarare än att prata. Ironin i detta verkar ha gått filmskaparna förbi.</p> <p>Men skavankerna till trots så är ”Porrkungens tårar” ett både rörande och kritisk porträtt av en mycket komplicerad man. När eftertexterna rullar gråter jag ikapp med honom, med den där fräknige pojken.</p>
Källa: Hallands Nyheter

Joyce Carol Oates roman Foxfire har filmatiserats en gång tidigare; 1996 spelade Angelina Jolie huvudrollen som gängledaren Legs i Annette Haywood-Carters film där hon förflyttade handlingen och tidpunkten från New York-trakten på femtiotalet...
Källa: Göteborgs-Posten

<p>Det blev i alla fall ett litet pris för svensk film under filmfestivalen i Cannes i år. Det enda svenska tävlingsbidraget, kortfilmen "Pleasure" av Ninja Thyberg, gick lottlös när huvudpriset i Kritikerveckans kortfilmsektion delades ut. Men som plåster på såren fick filmen det mindre priset Canal+ Award.</p> <span class="dialogue"> <span class="dash">- </span>Det känns overkligt, men jätteroligt. Priset innebär att filmen visas på Canal+ och når en stor publik, säger Ninja Thyberg.</span> <p>Vann gjorde den isländska filmen Vikingar.</p>
Källa: Södermanlands Nyheter

På dagarna advokat i kostym. På nätterna författare av ungdomslitteratur. Fredrik Persson från Trollhättan är en man med många sidor.
Källa: TTELA