Allt eftersom kommer bilden av attacken på gymnasieskolan Malmö latinskola klarna. När polisen intervjuat alla vittnen och förhört gärningsman kan mer uppgifter om händelseförloppet delas offentligt. Myndigheter och en del andra bör vara försiktiga i att sprida obekräftade uppgifter. Sådant riskerar försvåra åtal.
Det vi vet är det som presenterades under Polisens och Malmö stads pressträff på tisdagen: Strax efter femtiden på måndagseftermiddagen fick polisen i Malmö in larm om pågående våld på gymnasieskolan. Tio minuter efter larmet var gärningsmannen, en 18-årig manlig elev från Trelleborg gripen. Två svårt skadade kvinnliga lärare i 50-årsåldern fördes till sjukhus. Några timmar senare meddelade polisen att de båda avlidit. 18-åringen som tidigare inte funnits i misstanke- eller belastningsregistret är nu misstänkt för mord på de båda kvinnorna.
En händelse av denna våldsamma och dödliga sort sätter spår i människor och lokalsamhälle. Familj, vänner och andra i de mördades närhet drabbas hårt. För många lärare, andra medarbetare och elever som annars tillbringar sin vardag på Malmö latinskola kan det bli svårt att återvända till sin arbetsplats när väl skolan åter öppnar.
Många malmöiter, inte minst unga, kan behöva stöd och möjlighet att prata ut om känslor och tankar. Att elever erbjuds uppsöka sådant i andra skolor är klokt.
Inte heller ska samfundens betydelse underskattas när lokalsamhällen drabbas av den här sortens trauman eller andra kriser. Skola och kommun kan inte täcka alla människors behov i en sådan situation. Därför är det bra att den närliggande Sankt Pauli kyrka håller öppet för allmänheten. Malmöborna har varit med om dödligt våld tidigare. Även denna gång kommer de ta sig ur detta tillsammans.
18-åringens motiv har polisen ännu inte sagt något om. Förhör med gärningsmannen ska först genomföras, och då tillsammans med en offentlig försvarare. Undersökning av elevens mobil och dator och annan teknisk utredning kan ge en tydligare bild av honom.
Till bakgrunden hör att det sedan i augusti varit två skolattacker i Skåne. Med måndagens angrepp blir det tre. En 15-årig skolelev iklädd hemmasnickrad skyddsutrustning som i augusti knivhögg en lärare på en grundskola i Eslöv. På ett gymnasium i Kristianstad i januari var det ytterligare en tonåring som angrep en lärare och en jämnårig elev med kniv. I båda fallen skadades människor allvarligt, men ingen avled.
Den här sortens angrepp går inte helt att skydda människor ifrån. Men erfarenheterna från Eslöv, Kristianstad och nu Malmö, ger skäl för kommuner att fundera på hur deras rutiner för att upptäcka och motverka att unga människor begår våldsdåd. Oavsett om det beror på nätradikalisering, allmän nihilism, psykiatriska diagnoser. För kan det ske där, kan det ske här.