Landstingssverige går 2012 in i ett av de svåraste åren på länge. En undersökning under hösten visar att 75 procent av företrädare för kommun- och landstingssverige uppger att det ekonomiska läget försämrats bara de senaste månaderna.

Tendensen ser likartad ut i hela landet. Flera landsting och regioner som Dalarna, Halland och Skåne redovisar i en omvärldsanalys allvarliga svårigheter med att få en ekonomi i balans med underskott på hundratals miljoner kronor. I Region Skånes fall handlar det om närmare en miljard kronor. Följdeffekter med hårda besparingar och i vissa fall skatteökningar är alltså att vänta i stora delar av landet.

I Sörmland gick landstingsmajoriteten redan 2008 in med ett tydligt besked att få ordning på ekonomin. Majoriteten valde att spara i goda tider för att kunna använda i tider som dessa. Utan det arbete vi tillsammans påbörjat kunde vår situation alltså ha sett mörkare ut än vad den nu gör.

Sjukhusvårdens ekonomi i Sörmland är dock fortsatt bekymmersam. En rad systematiska åtgärder vidtogs under året som gått för att komma tillrätta med det ekonomiska underskottet. Det handlar om vardagsrationaliseringar och en kapacitetsanpassning av antalet vårdplatser. Besluten innebär att sjukhusvården ska anpassa kostymen efter sina intäkter.

Vi vill understryka att kapacitets­anpassningen hittills varken inneburit att produktionen minskat eller att köerna ökat. Tvärtom ser vi att fler får vård och köerna blir kortare i jämförelse med året innan. Hälso- och sjukvårdsledningen följer också dagligen effekterna för att snabbt kunna vidta åtgärder i de fall patientsäkerheten riskeras.

Resultaten börjar också visa sig. Det omfattande åtgärdspaket majoriteten lanserade till sommaren börjar få fart. Kostnadstakten minskar. Arbetet med ett medvetandegörande i organisationen om det tuffa ekonomiska läget går framåt.

Beräkningar visar dock att sjukhusvården går med ett strukturellt genomsnittlig underskott på 90 miljoner kronor per år. Det motsvarar två procent av sjukhusbudgeten vilket verksamheten genom ett dagligt förbättringsarbete och strukturella åtgärder beräknas kunna klara.

För att ge sjukhusvården en möjlighet att konstruktivt gå vidare till en ekonomi i balans beslutade fullmäktige i november att väsentligt lätta på den ekonomiska ryggsäcken om drygt 250 miljoner kronor. Kvar återstår därför för sjukhusvården att hämta in de 90 miljoner kronor som man genomsnittligt går back med.

Landstingsfullmäktige har även gett landstingsstyrelsen i uppdrag att under 2012 påbörja ett långsiktigt arbete med ekonomin. Det är viktigt för att rusta våra sjukhus inför framtida regionala samarbeten. De sjukhus som kan uppvisa god kvalitet och ekonomi har bra förutsättningar till stark utveckling. Genomlysningen av vården i Sörmland påbörjas med utgångspunkt i öppenhet och dialog med brukare, personal och medborgare.

Medborgarnas rätt till jämlik vård, inte efter plånbok utan efter behov är avgörande för att upprätthålla ett solidariskt skattefinansierat välfärdssystem. Oordning i vårdens ekonomi riskerar på sikt att undergräva dess förtroende hos medborgarna. Landstingsmajoriteten är därför trots svårare tider för Sveriges landsting fast besluten att få en ekonomi i balans även för sjukhusvården.

Åsa Kullgren (S)
Finanslandstingsråd

Thomas af Bjur (FP)
Hälso- och sjukvårdslandstingsråd

Ylva G Karlsson (MP)
Miljö- och folkhälsolandstingsråd