Fredbäcks analys av min debattartikel får närmast betraktas som ett kawasakipolitiskt utspel. Min beskrivning av bankväsendet, som Fredbäck helt underkänner, bygger på fyrtio års aktivt bankarbete. Under den tiden lyckades jag skaffa mig en bred erfarenhet. Dessutom adopterades jag in i en bankdirektörsfamilj vid sju års ålder och fick tugga bank till frukost, lunch och kvällsvard under skoltiden.

Den viktigaste upplevelsen i mitt bankliv var emellertid min vistelse på Barclays Bank i London under tidigt 60-tal. Arbetskamraterna kom från hela världen och vi utvecklade en sammansvetsad grupp som gav varandra en gedigen insikt i olika livsmönster. Dessutom förstärktes umgänget av grabbar som varit soldater under andra världskriget. Deras krigsupplevelser gav en stor tacksamhet hos oss andra för deras insatser för att rädda världen från nazismens tyranni. Många av dem hade betalat ett högt pris genom psykiska och fysiska skador.

Fredbäcks påstående att vår framgångsrika exportindustri är basen för vår välfärd är helt riktig och här kan man tillägga att det är småföretagandet i Sverige som skapar sysselsättning. Däremot tror jag inte att min debattartikel skulle hota Sveriges kreditvärdighet. Sådan stor betydelse har jag inte på Europas ekonomiska politik. Det är nog Fredbäck ensam om att tro och speglar endast hans naiva omvärldsinsikt.

Min övertygelse är att samhällets utveckling till hög sysselsättning alltid startar med en idé som något tekniskt snille utvecklar i samarbete med kvalificerad forskning till ett företag som exporterar produkter på världsmarknaden som är nyttiga för mänskligheten. I dagens samhälle med behov av nya energilösningar är de gröna näringarna speciellt viktiga.

Att Fredbäck kallar detta för spekulativa miljöinvesteringar är bara ytterligare ett exempel på hur långt från verkligheten han befinner sig.

Det är egentligen en fråga om satsning på kvalificerad teknisk utbildning i vårt land som leder till tillverkning av nyttiga produkter och gör att vi kan hävda oss på världsmarknaden. Jag tror inte Fredbäcks gudar, Karl Marx och Adam Smith, skulle ha något att invända mot detta resonemang.

Att jag skulle bli medlem i Vänsterpartiet låter långsökt. Visserligen följer jag aktivt de olika partiernas inriktningar mot en stabil välståndsutveckling men det är lite svårt att finna hos V i dag.

Ett aktivt engagemang är motpol till dem som slentrianmässigt följer förfädernas politiska idéer och låter sina politiska karriärer ledas av andra och bekvämt följer den breda stigen som leder till höga arvoden och pensioner. Dessa gagnar inte samhället, utan bara deras egna intressen.

Senare delen av Fredbäcks inlägg avstår jag från att kommentera eftersom det innehåller alltför många oprecisa påståenden på gränsen till förvirring.

Alf Karlman
Grön senior MP Eskilstuna
Inte vänster, inte höger men framåt