Frågan om utbildning är av stor vikt. En svensk tillbringar 9–17 år i skolsystemet och till svindlande kostnader för samhället. Eleverna bidrar med sin tid men de flesta tycks inte uppskatta vad som bjuds. Hur skulle det mottas om vi serverade samma middag till alla?

Detta problem diskuteras livligt men en avgörande faktor nämns sällan nämligen att alla elever inte är lika begåvade. Jämlikheten spökar i detta ärende och det har till och med sagts att alla är lika intelligenta men för vissa tar inlärningen längre tid. Även för arbetslivet är det av intresse att en uppgift som vissa löser på tio minuter för andra kan ta tio månader.

Till skillnaden i förmåga kommer nyfikenheten: Man kan leda en åsna till vatten men den dricker bara om den är törstig. Den svårbildade majoriteten stör dessutom den direkt samhällsnödvändiga verksamheten i klassrummet.

Åsa Moberg har skrivit en bok med titeln Lustpunkten (Natur och Kultur, 2010). Hon drar en lans för självlärandet där kursplanerna får ge vika för personliga böjelser.

Som Hermodsstudent utnyttjade jag den möjligheten genom att läsa in religionsluntan i sovvagnen mot Norra Latin. Författaren gör en intressant inventering av framgångsrika personligheter som har avstått från all högre utbildning.

Diskussionerna om skolan har avslöjat ett avgörande missförstånd: läraren står inte där för att prata in kunskaper i elevernas hjärnor. Tryckerikonsten har gjort det möjligt att överföra kunskaper med ord och bild men läraren finns för att komplettera och svara på frågor. Eleven måste kunna läsa eller förflyttas till ruta ett. Svenska språket står först av alla prioriteter tillsammans med satsläran.

Matematik anser de flesta vara viktig kunskap. Frågan är om man menar procenträkning eller differentialekvationer. Att summera 3+7-2+4,3 måsta alla kunna och helst också förstå 1013 och liknande.

Fickräknaren är ett fullt tillåtet hjälpmedel och det finns metoder att kontrollera att eleven förstår vad han gör. Låt det ingå i första förberedande där även de mest obildbara samlas. I grundskolans kärna av kunskap måste också ingå människans anatomi och något om lag och demokrati.

Övriga erövringar må dikteras av lust och nyfikenhet.

Gunnar Bäckström