Fortsatta problem i Flens skolor
Med spänd förväntan tar man del av Skolprojektets släppta rapport (15/11) om Flens kommuns utsatta läge i skolfrågor. Bakom rapporten står utom projektledaren Kristina Lohman ett antal befattningshavare inom skolförvaltningen.
De alltför bekanta problemen kring kommunens demografiska och ekonomiska förutsättningar redovisas, sedan följer det aktuella läget i skolan speglat i officiella källor, i första hand Skolverket. Nytt material är analyser av nyligen genomförda intervjuer och enkäter.
Skolans problem är kända sedan länge. Den som är intresserad av skolfrågor måste framför allt undra varför BU-nämndens politiker inte reagerat tidigare. Projektrapporten redovisar de facto "en självkritik hos politikerna att inte mer aktivt tagit del av och styrt skolan mot högre måluppfyllelse", medan "förvaltningsledningen upplever att fokus senaste åren mer har handlat om ekonomi än om resultatstyrning och kvalitet".
Skolinspektionen kritiserade såväl 2008 som 2011 den politiska ledningen i Flen för allvarliga brister i uppföljningen av skolans resultat. I skolförvaltningens korta men jämförelsevis uttömmande utredning från februari "Vad beror det på?" hänvisades till politiska orsaker till problemen.
Under de senaste tio åren har styrningen av skolan i Flen främst handlat om ekonomi, volymanpassning, besparingar och omorganisation. Intresset för skolans innehåll liksom för uppföljning av resultat och kvalitet har varit svagt.
Skolprojektets analyser visar nu på bristande arbetsro och mobbning. Studiemotiverade elever saknar utmaningar på rätt nivå medan elever med utländsk bakgrund beskriver att det är svårt att få individuellt stöd som de generellt behöver mer än svenska kamrater. Som läsare önskar man sig på denna punkt ett fördjupat studium av spännvidden inom vår största skola, Stenhammarskolan, med musikklasserna som en framgångsrik "skola i skolan" och jämförda med övriga klasslag med hög andel elever med utländsk bakgrund.
Rapporten understryker lärarens engagemang och kompetens som viktig framgångsfaktor men nuvarande lärmiljö gynnar varken lärare eller elever. Det krävs återkoppling rektor/lärare och lärare/elev och tid för kollegialt erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.
Lokalfrågan måste ses över, undervisningsmaterialet är eftersatt, vissa skolor saknar skolbibliotek. Digital utrustning (smart boards, datorer, projektorer och datorer) är otillräcklig, support och service fungerar inte optimalt, skoldatateket har behov av vidareutveckling.
Rapporten gör det mycket klart att förändring är nödvändig av hur skolan organiseras, leds och utvärderas. Den efterlyser en styrning som kan garantera mer pengar till undervisning, säkra personalens kompetens, ge bättre fritidsverksamhet, ändamålsenliga lokaler, väl fungerande IT-system och uppdaterat undervisningsmaterial.
Kommande konkreta förslag till åtgärder är välkomna.
Lena Bergman











































