Regeringen låter företag expropiera för egen vinning
Förra året lämnade regeringens utredare slutbetänkandet ”Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen” till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen utgår ifrån att skyddet för äganderätten bör stärkas. Markägarna skall ersättas med minst det fulla marknadsvärdet när de tvingas avstå mark till vinstdrivande bolag och kommersiella aktörer.
Relaterat
Efter drygt ett års beredning har regeringen bytt fot. Den proposition som är aviserad till vårriksdagen kommer inte att innehålla förslag om vinstfördelning eller ersättning för lantmäterikostnad. Beatrice Ask vänder härmed landets jord- och skogsägare ryggen.
Jord- och skogsägare tvingas årligen släppa till mark för utbyggnad av samhällets infrastruktur. Detta sköttes förut av offentliga ägda företag. Numera handhas bl a ledningsnäten och telemaster främst av enskilda aktörer med starka ekonomiska vinstintressen. De nya aktörerna har rätt att med tvång beslagta mark och de betalar samma låga ersättning till markägarna som de tidigare icke-vinstdrivande företagen fick göra. Viktiga samhällsintressen överskuggas numera av kommersiella intressen.
Merparten av dagens tvångsprocesser sker hos lantmäteriet. Tidigare hanterades de flesta av dessa hos domstol. Till skillnad mot vad som gäller vid domstol är markägarens möjligheter att biträdas av ombud vid lantmäteriförrättningen starkt beskuren. Det ger den resursstarke kommersielle aktören ett processuellt övertag. Om ersättningen vid expropriation skall uppfattas som rättssäkert bestämd måste minst två krav ställas på lagstiftningen. Det måste framgå dels att markägare som tvingas avstå mark till kommersiella aktörer får ersättning med en del av den vinst som expropriationen medför för förvärvaren, dels att markägaren har rätt att få sina kostnader för ombud betald av den som tvångsinlöser, när expropriationen handläggs av lantmäteriet.
Regeringen har tidigare ställt sig bakom dessa markägarkrav med tydligt budskap i ”Utredningen om expropriationslagstiftningen”. Utredningen gav förslag om bland annat vinstfördelning mellan exproprierande aktör och markägare, samt skyldighet för tvångsförvärvaren att vid lantmäteriförrättning ersätta markägaren för ombudskostnader.
Beatrice Asks helomvändning väcker bestörtning. Hon säger nej till en förstärkning av äganderätten, men också till de förslag hon själv beställt. Regeringen sätter därmed internationella företags miljardvinster före den lille markägarens berättigade intresse av rättvist och rättssäkert bestämd ersättning vid tvångsinlösen.
Vill Beatrice Ask infria de förväntningar hon och regeringen skapat hos de markägare som årligen berövas sin mark måste propositionen till vårriksdagen innehålla samtliga förslag utredningen levererat.
Bo Rundquist
ordförande LRF Södermanland
