Färre rektorer drabbar eleverna
Det pågår en illavarslande minskning av antalet skolledare. Statistik från Skolverket visar att var fjärde biträdande rektor försvunnit under de senaste fem åren. Det ger negativa följder för skolan och därmed eleverna.
Antalet ledningstjänster minskar, antalet underställda ökar, mer administrativt arbete läggs på rektorerna och tjänster som rektorer och biträdande rektorer ersätts ofta med kommunala tjänstemän. Rektor har huvudansvaret för att den pedagogiska verksamheten håller hög kvalitet, men när antalet ledningstjänster minskar fjättras rektor till administrativt arbete, fjärran från skolans kärnverksamhet. Rektors arbetstid räcker inte till för alla uppgifter. Både elever och lärare har rätt till en rektor som har tid för dem!
Skolinspektionen skärper kraftfullt sin tillsyn av skolan med fokus på rektor. Men vem säkerställer att rektor har rimliga förutsättningar att klara jobbet? Vem är intresserad att söka en skolledartjänst där man utan fullgott administrativt stöd har totalansvar för all verksamhet som ensam chef för 60, 70 eller 80 anställda med individuell lönesättning?
Att göra om skolledartjänster till kommunala befattningar leder till negativa konsekvenser för skolan. Rektors uppdrag och ansvar är definierat i skollag, läroplaner och förordningar. Kommunala befattningar regleras inte av de statliga styrdokumenten och kan inte granskas eller utvärderas gentemot dem. Det undergräver kraven på en likvärdig skola och elevernas rättssäkerhet.
Om skolledartjänster stöps om till kommunala sådana gäller inte skollagens adressering med rektor som ytterst ansvarig. Då hamnar plötsligt verksamheten inom kommunallagens jurisdiktion. Följden blir en utspädning av rektorsuppdraget, där ansvariga huvudmän rundar de statliga styrdokumenten och genomför en form av ytterligare kommunalisering i smyg.
Lars Flodin
förbundsordförande
Sveriges Skolledarförbund
