Det blir inte heller bättre av Björklunds millitärdisciplin i skolorna, som ett bakåtsträvande försök att skapa ordning och reda i skolan. Man frågar sig: Men hur kan målet vara ordning och reda? Ordning och reda är snarare ett resultat av att eleverna i en klass inser vikten av deras egen kreativitet och delaktighet, och att de det gör där är viktigt och roligt.

Miljöpartiet anser att ett samhälle baserat på direktdemokrati skulle göra demokratin mer levande och lyfta fram varje individs åsikt och delaktighet. Vi tror att en bättre värld uppnås med mer av varje persons inflytande snarare än en liten grupp som har all makt, vilket är ett faktum i en representativ demokrati. Att lära sig detta är viktigt i skolan. Därmed är det avgörande om skolan förbereder varje elev som deltagare i en demokrati, eller inte.

Miljöpartiets skolpolitik är inte någon flumpolitik, uppfunnen av någon joddlande nävertomte i Jokkmock, som alliansen verkar få det att framstå som. Den är baserad på pedagogisk forskning, och principen om att mångfald berikar. Forskningen visar nästintill entydigt att ett bra kunskapsklimat, och engagerade elever uppnås genom att en lärare kan lyfta fram varje elevs styrkor, och att det finns ett kreativt förändringsklimat i klassen.

I dag finns inte det förändringsklimat som skulle behövas. Till exempel är dagens elevrådsmodell otroligt förlegad och använder sig endast av de mest lyckosamma i varje skola. Ofta är modellen också ineffektiv och få har tilltro till att det faktiskt är möjligt att påverka något i den. Dessutom råder det på många skolor pseudoinflytande, där eleverna endast har makt över obetydliga saker såsom fotbollar eller basketbollar, Bregott eller Lätta i matsalen och så vidare. I och med det kan vi se hur motivationen är borta, och kunskapsresultaten är låga.

Elever som vill ha nya utmaningar eller behöver extra hjälp kan inte få det för att strukturer och centralisering hindrar dem. Detta är ett enormt problem, och är ett resultat av socialdemokratiska utbildningsstrukturer, och moderat bakåttänkande.

Varje elev ska också kunna utvecklas i sin egen takt. Det ska inte spela någon roll om du är ett matematiskt geni, behöver extra hjälp med svenskan, eller är intresserad av motorer. Skolan ska ge dig alla resurser för att utvecklas på just ditt område, och nya utmaningar ska täcka på alla nivåer.

Nya inlärningsmetoder, såsom att använda sig av studieresor, utomhusstudier, teater eller bjuda in föreläsare gör att skolan breddas ytterligare. Enligt pedagogisk forskning stimulerar nya inlärningsmetoder viljan att lära sig mer och gör det också lättare att minnas det du lär dig. När du i hemkunskapen lär dig om ekonomisk och ekologisk hushållning, varför inte titta på hur förhållandena ser ut i U-länder, och ägna en lektion åt att endast laga mat och diska i en hink vatten?

Valet i höst står mellan en framtidsinriktad, och forskningsbaserad utbildningspolitik och en båkåtsträvande 50-talspolitik. Ett avgörande val för dig som väljare, men också för Sveriges alla ungdomar och deras framtid.

CV Reimers
Språkrör Grön Ungdom Strängnäs