Sverige behöver ett nytt mittenparti
Det rör sig mot mitten i politiken. Inte bara i Strängnäs där Centerpartiet, Folkpartiet och Socialdemokraterna efter valet fått med sig Miljöpartiet på en mittenpolitik som vunnit majoritet hos väljarna.
Mycket tyder också på en tillnyktring i rikspolitiken. Det gäller inte bara uppgörelsen över blockgränsen i Afghanistanengagemanget. Något verkar också kunna hända ifråga om sjukförsäkringsregler och annat- trots den, inte minst i Strängnäs, upphaussade nye socialförsäkringsministern.
Att principryttarna till vänster skulle ställas utanför var bara att vänta- också det efter valet.Överenskommelsen mellan blocken gör det lättare att bekämpa den vilsenhet som hjälpt sverigedemokraterna att få röster.
Oron bland Moderaterna i Strängnäs är genomgående, det läser man dagligen i insändarspalterna. Självsäkert räknar man in både Folkparti- ock Centerpartiröster i moderatsiffrorna i tron att läsarna inte kan läsa själv. Men den uträkningen går inte ens i stiftstaden efter läxan man fick för två och ett halvt år sen.
Visst har Moderaternas strävan både rikspolitiskt och lokalt varit att skapa ett tvåpartisystem av USA-snitt också i Sverige. Strävan har fått understöd genom blockpolitikens dominans i tänkandet, och blivit närmast en politisk dogm.Vad man glömmer är att i ett tvåpartisystem, motsättningar byggs in i partierna i stället för mellan dem, saknar offentlig diskussion och genomlysning. Ideologin försvinner och ersätts av ren kamp om makten.
Vad man dessutom glömmer, utöver demokratin, är att vi lever i en förändrad värld med inte bara annan maktdominans utan också med annan syn både på mänsklighet och människor. De mänskliga aspekterna och gemenskap mellan oss hotar att övertas av teknikens siffertänkande.
Till det kommer att alltfler nationalekonomiska tänkare börjar efterlysa en annan teori än marknadsekonomin och planhushållningen och striden mellan dem. Här kommer också in miljöproblemen och energifrågan.
Det är detta som måste ta form också i den praktiska politiken och vårt partitänkande. Både lokalt och rikspolitiskt. Blockpolitiken är enligt vår mening föråldrad, samtidigt som det måste finnas möjlighet att ge uttryck för olika åsikter. Vi börjar skymta konturen av en annan partibild. Det behövs ett starkt mittenparti, men inte ett vacklande mellan höger och vänster. Inte fler små med särintressen som ökar trängseln.
En ny partibild och ett nytt parti skapas inte på en dag, knappast ens under en valperiod. Men vägen går via Center- och Folkpartiet. Enligt vår mening är det tid att blåsa nytt liv i 70-talstankarna från de dåvarande partiledarna Gunnar Hedlund och Gunnar Helén – om nu någon minns dem- om ett utvecklat samarbete partierna emellan.
Idéerna försvann genom 80-talets kantring mot nykonservatism och nyliberalism. Ett samarbetsförsök i Strängnäs för några år sen bör kunna upprepas och uppmärksammas, även om det på olika nivåer kan krävas förändringar både organisatoriskt och personellt.
Gösta Karlsson (C)
f d riksdagsledamot
Anders Svensson (FP)
kommunfullmäktigeledamot
Senaste kommentarerna:
Skrivet 26 nov 2010 08:10 Magnus (Ej registrerad)
Stopp stopp stopp, vad menar ni med följande; Centerpartiet, Folkpartiet och Socialdemokraterna efter valet fått med sig Miljöpartiet på en mittenpolitik som vunnit majoritet hos väljarna.
Vunnit majoritet hos väljarna? Jag tror att väldigt få väljare från C och Fp trodde att deras röster skulle vara röster på S och Mp.
För inte pratades det om ett sammarbete mellan dessa partier innan valet? Detta kan slå tillbaka på er ganska så duktigt 2014 när väljare som röstade på Alliansen röstade på er i detta val. Min röst har ni tappat, jag röstade på Fp för att slippa S men nu var min röst på er en röst på S. Tack!
Skrivet 26 nov 2010 10:57 Birgit (Ej registrerad)
V till vänster, SD över hela banan och resten trängs i mittenfåran. Ett nytt mittenparti behövs????
Skrivet 26 nov 2010 11:40 Dag B (Ej registrerad)
Någon "mittenpolitik" fanns inte för väljarna att rösta på. Det var mycket länge sen FP och C stod för mittenpolitik, och f ö var dessa partier oerhört långt ifrån "majoritet hos väljarna" i vår kommun. De fick tillsammans tio mandat av 55. Inte ens om de hävdar att sossarna står för mittenpolitik blir det en majoritet.
Faktum är att FP-C-S förlorade den majoritet de hade. Det kan omöjlig tolkas som att väljarna ville att de skulle fortsätta på samma väg, som inte innebär en väg framåt, utan snarast en rondell.
De flesta väljare var säkert medvetna om att kommunen i flera år styrts av den trojkan, så att som Magnus rösta på FP "för att slippa S", är ologiskt.