En tyst och osäker landsbygd
Sverige ska få ett bredband i världsklass. Det påståendet stötte jag på lite slumpvis efter att ha dragit av en avgift, som angavs till övriga avgifter, med beloppet 19 kronor på min räkning för min fasta telefon i höstas.
Jag upptäckte också att jag inte fick svar på mina brev till operatören. Det blev också fel på min fasta telefon.
Efter kontakt med Post- & Telestyrelsen blev jag varse att operatören avsåg riva det fasta telefonnätet för 50-000 abonnenter, på grund av förändringar i kopparnätet.
Den uppgiften blev mer aktuell när jag läste i Strengnäs Tidning om rivningen av det fasta telefonnätet i Härad. Flen är tydligen också ett rivningsområde.
Som lekman verkar det lite förvånande att man river det fasta telenätet. Det känns som en kapitalförstöring.
Utan att hitta någon lista på de 50 000 abonnenter verkar det vara på lands- och glesbygden rivning verkställs. Där behövs i högsta grad en säker telefonförbindelse och ett fungerande bredband med internetanslutning.
Enligt uppgift är det Skanova, med ett värde på 50 miljarder, som äger kopparledningarna. Rivs dessa borde Skanova få ett kraftigt reducerat värde. En uppbyggnad av nätet har kostnadsuppskattats till 400 miljarder (tio års försvarsbudget). Denna investering är i det nuvarande kopparnätet till stor del finansierad av svenska skattebetalare. Dessutom av dem som bodde längst ut på linan till egen del bekostad.
Genom ny teknik kan kopparledningen användas för en bredbanduppkoppling. För tekniken som kallas ADSL2+ till 24 Mbit/s och för VDSL2 till 100 Mbit/s. Den sista överföringshastigheten är det mål regeringen anger i sin bredbandsatsning.
Hur man då kan riva de ledningar som möjliggör ett sådant bredband även i glesbygden verkar oförståeligt.
Dessutom anges i regeringens egen rapport att en nyutbyggnad i glesbygden inte är trolig av kostnadsskäl. Dessutom att utdelning och kostnad för frekvenser att använda för mobilt bredband är ett av de stora hindren för en utbyggnad.
En levande landsbygd är i behov av goda kommunikationer. Både för kontakt, näringsverksamhet och för personlig säkerhet. Att börja en bredbandsatsning med en rivning av infrastrukturen verkar som en motsägelse.
Jag har frågat IT-ministern Anna-Karin Hatt om logiken i denna rivning och om de kostnadsuppskattningar som är angivna ovan. Jag har ännu inte fått något svar.
Post- & Telestyrelsen har påpekat att det är viktigt att jag har rätt nivå på mitt SLA. Citat från operatörens brev till Post- & Telestyrelsen: ”... i de fall då det uppstår akuta fel på anläggningar som kräver stora investeringar för att åtgärdas används också i första hand lösningar baserade på mobilnätet.”
Betyder det att om felet på min fasta telefon bedöms för kostsamt för operatören rivs teleledningen och jag måste skaffa mobilt bredband som här inte fungerar säkert och ibland med låg överföringshastighet?
E-posten är också trög varför jag valt att avsluta detta abonnemang. Som tur var ringde Krister från Relacom i går och meddelade att han bytt ett par på stolpen utanför mig och att nu var det full signalstyrka från stationen.
Bengt Hedengren
Mariefred


































