Stor efterfrågan på el har drivit upp priserna
Den senaste tidens debatt om el visar att svenska folket inte är nöjda med elmarknaden eller dess övervakning. Som energiminister välkomnar jag engagemanget i energifrågan eftersom tillgång till energi är en grundläggande samhällsfunktion som berör oss alla.
Tyvärr har vi de senaste vintrarna fått uppleva hur beroendet av el från vattenkraft och kärnkraft gjort systemet känsligt för störningar. Framför allt har det handlat om kärnkraftverk som stått stilla och vattenmagasin som inte fyllts på samtidigt som vi haft perioder av stor efterfrågan på el. Sammantaget har det drivit upp elpriserna och ökat energikostnaderna vilket skapat såväl oro som ilska hos många konsumenter.
Från regeringens sida tar vi människors oro på stort allvar. Vi arbetar därför för att minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft i elsystemet genom att bygga ut andra kraftslag. Med mera förnybart så som vindkraft och biokraft får vi ökad mångfald i produktionen och minskar sårbarheten. Dessutom innebär ökad produktion att risken för stora pristoppar minskar eftersom vi med mer av egen produktion slipper importera dyr kolkraft.
Regeringen jobbar också för att förbättra konsumenternas roll på marknaden. Det handlar bland annat om förslag på timvis mätning, att du som konsument .ska kunna välja mellan fler elleverantörer när vi får en nordisk slutkundmarknad och att vi från årsskiftet inför en ny reglering av elnätsavgifter så att det tydligare bestäms vilka elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av dig som kund.
Energimarknadsinspektionen som ansvarar för övervakning av elmarknaden har också vidtagit åtgärder som ska förbättra konsumenternas förtroende och öka insynen på marknaden. Bland annat kommer man inom loppet av ett par veckor att ha oberoende observatörer i kärnkraftsbolagens styrelser som ska säkerställa att bolagen inte missbrukar sin dominerande position på marknaden. Man har också beslutat att inrätta ett Energimarknadsråd där intresseorganisationer och andra intressenter ska ge myndigheten förslag och råd på vad de kan göra bättre.
Det görs med andra ord saker i syfte att förbättra elmarknaden. Alla förbättringar kan dock inte ske över en natt och även när vi har ett mer stabilt och balanserat energisystem på plats kan vi inte utesluta framtida pristoppar på el.
Därför är energibesparande åtgärder ett gott råd till dem som vill minska sin elräkning både på kort och lång sikt. Vissa investeringar är kostsamma och har längre återbetalningstid medan andra ger effekt i plånboken med en gång. Vad som är bäst och mest kostnadseffektivt i det enskilda fallet kan kommunens klimat- och energirådgivare, Energimyndighetens hemsida eller företag som gör energikalkyler hjälpa till med. Den mest miljövänliga och kostnadseffektiva kilowattimmen är den vi inte använder. Därför har regeringen under min tid som energiminister mer än fördubblat insatserna för energieffektivisering.
I stort och smått finns det saker som var och en kan göra. Visar sig regeringens åtgärder vara otillräckliga så är vi beredda att göra mer för att förstärka konsumenternas ställning på marknaden.
MAUD OLOFSSON, Närings- och energiminister



































Senaste kommentarerna:
Skrivet 6 mar 2011 10:13 Motvillig elkonsument (Ej registrerad)
Jag blir så trött på svamlet! Jättefina ord av fru Olofsson men ingen action. Det är bara profiten som räknas och konsumenten ska lära sig spara för att "ägarna" ska få större bonusar. När vi flyttade in i villan, kostade elen 16 öre kwh, förbrukningen var skyhög, ca 28000 kwh per år. Vi har installerat luft-luftvärmepump, ändrat planlösningen, bytt ut gamla vitvaror, köpt tofflor och varma tröjor och det har ju fungerat till viss del. Årsförbrukningen har sjunkit till 17 800 kwh. Ekonomiskt utfall? Det kostar mera nu än då. Vad hela världen menar regeringen att jag ska göra mer? Ta mitt hus och flytta till varmare breddgrader? Jag är en aktiv konsument och inget elbolag tjänar pengar på mitt avtal i många år men nu får det snart vara nog! Sluta skuldbelägga konsumenten för allting. Kan någon i beslutsfattande organ någon gång förstå att på dessa breddgrader är det vinter från november till mars. Minst! Det finns väderstatistik att tillgå, allt kommer i cykler,
Skrivet 6 mar 2011 10:45 BS (Ej registrerad)
Heja centermaud!
Babbla på bara med dina stolligheter så åker du ur riksdagen. Då kanske det blir ordning i energipolitiken igen.
Nu måste vi se till att ditt vindvansinne stoppas innan du förstört hela Sveriges natur och ruinerat befolkningen.
Skrivet 7 mar 2011 08:35 Zral Nosh (Ej registrerad)
Undrar hur mycket Maud har tränat framför en spegel på att se genuint bekymrad ut? Hennes äkta reaktion dröjer nog tills Centerpartiet åker ut ur riksdagen 2014!
Skrivet 7 mar 2011 16:14 Joppe (Ej registrerad)
Under rekordkalla November och December var endast 60% av landets kärnkraft igång. All kärnkraft kom igång, men vid nästa köldperiod i slutet av januari stoppades en reaktor i Oskarshamn. Vid köldknäppen nu i februari stängdes först en reaktor i Ringhals av och sedan en i Oskarshamn av.
Hur kommer det sig att man snabbstoppar kärnkraftverken då det är köldperiod och elförbrukningen är hög? Man kan nästan tro att det är för att driva upp priser.
Skrivet 7 mar 2011 16:22 Carl Erik Magnusson (Ej registrerad)
Bekymren på elmarknaden är geografisk obalans och tidvis effektunderskott, båda orsakade av att den kanske bäst fungerande produktionsenheten, Barsebäck, tagits bort. Resultatet blev ett beroende av dansk el, mest kol, producerad med en emission av i stort sett ett halvt kg koldioxid per kWh (energinet.dk).
Man försöker lösa dilemmat genom att differentiera tariffer och plussa på vind. Detta medför en gigantisk överföring av kapital från enskilda medborgare till ett fåtal intressenter, däribland dem som upplåter mark till vindmöllorna. Det innebär också en dyr utbyggnad av lokala nät för att förbinda spridda vindverk samt ett ökat behov att förstärka stamnätet, det senare en god investering dock.
Man kan undra vad det egentliga skälet var till att stänga Barsebäck när man nu är beredd att förlänga drifttiden för övriga verk och dessutom höja effekten.
Kanske ren taktik, inte rationalitet. Sådant inger inte förtroende. För att citera romersk visdom: Nihil est incertius vulgo