Den svenska historien av tvångssteriliseringar är nämligen så mörk och väldokumenterad att man kan undra vad för sorts land Sverige är egentligen. Har vi inte fattat något om människovärde och mänskliga rättigheter?

När nazismen försökte utrota judar, homosexuella, funktionshindrade och andra minoriteter sysslade Sverige med rashygien. Forskare vid våra universitet slog fast att socialt utsatta och mörkhåriga var blandrasiga, förutbestämda till sinnessjukdom och brottslighet.

Den politiska följden av rashygienen blev tvångssteriliseringar. Mellan 1934 och 1975 tvångssteriliserades tiotusentals människor i Sverige. För att förhindra brott och skydda folkstammen.

Sedan 1976 finns bara en sorts tvångssteriliseringar kvar i vårt land. Människor som vill korrigera sitt kön, för att de råkat födas som kvinnor i en mans kropp eller tvärtom, tvingas att sterilisera sig.

Det finns inga medicinska skäl till det, bara politiska. Genom tvångssteriliseringar signalerar staten att transpersoner inte är värdiga att skaffa barn.

Könsnormen, att en kvinna ska vara kvinna och en man vara man, är fortfarande så stark i Sverige att staten till och med kan tvinga sig in i människors kroppar och förstöra deras reproduktiva förmåga.

Socialministern och KD-ledaren Göran Hägglund hävdar att steriliseringstvånget inte kan tas bort av juridiska skäl. Svenska lagar säger till exempel att män inte kan göra abort eller få graviditetspenning.

Det här med juridiska skäl är så klart bara struntprat. FN fördömer tvångssteriliseringar. Frågan är färdigutredd och lagstiftningen skulle kunna ändras på ett kick. Men Göran Hägglund vill fortsätta bestraffningen av könskorrigerare. Han står helt enkelt inte ut med tanken på att även män ska kunna bära och föda barn.

Alla andra allianspartier är emot tvångssteriliseringar, men vågar inte gå emot Kristdemokraterna i regeringen. Priset för kompisandan i Alliansen tycks alltså bli att Sverige fortsätter tvångssterilisera sina medborgare. Rashygienen tillåts leva vidare.

Jag är nära att tappa hoppet om politiken när jag tänker på det.

Åsa Petersen är författare och frilansjournalist.