Det skulle kunna tolkas som – och många gjorde det – att langningen ökat dramatiskt, att alkoholen väller över våra ungdomar och att alla försök som gjorts under samma period att stoppa langningen inte gjort någon nytta. Var till exempel årets kampanj ”Tänk om” som fick så bra genomslag i Sörmland meningslös?

Mot detta talar CAN:s senaste undersökning. Ända sedan 1971 har CAN (Centralförbundets för alkohol- och narkotikaupplysning) gjort årliga enkätundersökningar bland ett stort antal niondeklassare i grundskolan kring deras bruk av alkohol, tobak och narkotika. Årets siffror visar att niondeklassarnas alkoholkonsumtion har minskat.

Fortfarande är det dock 56 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna som uppger att de dricker alkohol. Hisnande siffror för ungdomar runt 16 år, tycker jag. Det positiva är att fler och fler inte dricker alls, att berusningsdrickandet har minskat och att detta är fortsättningen på en stadig minskning sedan flera år tillbaka.

Kan BRÅ:s och CAN:s siffror verkligen gå ihop? Ja, kanske ändå. Tveklöst har det minskade ungdomsdrickandet att göra med ökade insikter och ett ökat engagemang bland vuxna. Tidigare insatser för att ”informera bort” alkoholbruket bland skolbarnen har ersatts av insatser för att öka medvetenheten hos vuxenvärlden kring barnen. Tydliga forskningresultat visar att det ge mer effekt.

Jag har länge förvånats över alla dessa ungdomar som intervjuas i tidningen och säger sig veta var man lätt kan få tag på sprit om man vill. Kanske har en och annan förälder vaknat upp och krävt sina barn på besked och därefter polisanmält? Ett sånt uppvaknande borde sätta spår i BRÅ:s statistik. Polisen har också blivit mer aktiv. Kronobergsmodellens nolltolerans sprider sig över landet. Unga som påträffas med alkohol tas omhand, dryckerna hälls ut och föräldrar kontaktas. Langare spåras, grips och döms.

Men det finns mer att göra. Till exempel sänka de löjligt höga kvoterna för privat införsel av alkohol från billiga grannländer. Det är många som extraknäcker genom att sälja resespriten vidare i liten eller stor skala. Inte minst till ungdomar. Men den allra vanligaste langaren är fortfarande en ”bussig” förälder eller storebror som delar med sig ur barskåpet.

Maj-Lis Lööw är Mariefredsbo, aktiv i IOGT-NTO och tidigare statsråd (S).