Men vi ska inte ta från individen ansvaret att rusta sig, bli anställbar. Försörjningsstöd är det yttersta skyddsnätet. En rättighet som också innebär skyldigheter. Eskilstuna har lägre utbildningsnivå än kommuner av samma storlek, därför måste människor stödjas att skaffa kompetens. Det är inte bra att vara beroende av försörjningsstöd, det segregerar.

Kommunen har stora möjligheter att stödja människor med sociala, utbildnings- och/eller arbetsmarknadsinsatser. Eftersom detta finns i arbetsmarknads- och familjeförvaltningen kan vi samordna insatserna. Tanken med att slå samman två förvaltningar är fortsatt mycket god. Vi har också fått en tilläggsbudget för åtgärder för ungdomar att snabbt komma in på arbetsmarknaden och inte fastna i bidragsberoende.

I det syftet har vi ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och samverkar med grannkommunerna.

För dem längst bort från arbetsmarknaden har kommunen ett stort ansvar. Men hela samhället måste bidra med allt från rehabilitering till anpassade arbetsplatser. Några kommer inte att få plats på den öppna arbetsmarknaden, här behövs skyddade arbetsplatser. Några finns hos oss. Vi har handläggare som jobbar särskilt med kartläggning och rehabiliteringsplaner för dem som varit beroende av försörjningsstöd länge. Andra medarbetare arbetar med att ta fram förslag med tydlig inriktning mot ökad självförsörjning. Inte minst viktigt den dag konjunkturen vänder uppåt. Då behöver Eskilstuna många kompetenta och välutbildade människor.

Sarita Hotti
ordförande (S), arbetsmarknads- och familjenämnden

Anne Levirinne Malak
förvaltningschef, arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Eskilstuna