Riksdagen har betalat hyran för Håkan Juholts flickvän i fyra år, avslöjade Aftonbladet i fredags. Krishanteringen går ut på att S-ledaren ber om ursäkt gång på gång, samt hävdar fullkomlig okunskap om reglerna. Men okunskap är i moraliskt avseende här inte stort bättre än medvetet rofferi. Och sent i går eftermiddag meddelade Åklagarmyndigheten att förundersökning om bedrägeribrott har inletts.

Exakt vad Juholt vetat och inte vetat är oklart. Själv förnekar han bestämt att han vid olika tillfällen skulle ha blivit uppmärksammad på att han begärt och fått för mycket pengar. Det var först i månadsskiftet augusti/september som Juholt, enligt egen utsaga, förstod hur fel det blivit. Men ändå betalade han inte tillbaka pengarna förrän Aftonbladet skrev om saken.

När Juholt blev partiledare i mars fick vi veta att han var ”kulbo” med sin flickvän – ett slags sporadiskt samboskap i Stockholm, samtidigt som han också bodde i Oskarshamn med sina söner. Fyran i Västertorp är alltså inte i första hand Juholts övernattningslägenhet. Den är flickvännen Åsa Lindgrens hem – där Juholt bor ibland, möjligen allt oftare på senare tid.

Vad som ser ut som en total pudel rymmer rätt mycket undanflykt: ”Jag har hela tiden trott att jag har gjort rätt” urskuldar sig Juholt. Som om det inte hade varit uppseendeväckande om reglerna faktiskt tillåtit att skattebetalarna bjudit hans flickvän på hyran.

Jämförelser har gjorts med Mona Sahlins kontokortaffär på 90-talet. Det är inte rättvist. Sahlin slarvade med att betala räkningar och böter. Hon använde riksdagens kreditkort felaktigt och betraktade självsvåldigt sina uttag som ”förskott” på lönen. Slarvet gjorde att hon fick ta så paus från politiken, och det låg henne i fatet när hon sedan blev partiledare. Men Sahlin snuvade faktiskt inte skattebetalarna på pengar. Det har Juholt gjort, 160 000 kronor.

Den här affären bör nu heller inte ses isolerat, utan som del i ett mönster. På drygt ett halvår har Håkan Juholt upprepade gånger komprometterat Socialdemokraterna och sig själv. I Libyeninsatsen taktiserade Juholt sitt parti bort från det som var rätt och riktigt. Tumultet kring budgetmotionen visade dels på en enorm skillnad mellan Juholts retorik och den ekonomiska politik han tänkte föreslå, dels på hans oförmåga att förankra sin politik och hålla ihop partiet. Beslutet att inte delta i SVT:s partiledardebatt var barnsligt och löjeväckande.

Frågan är om Juholt riktigt förstår hur illa han har ställt till det för sig själv och sitt parti den här gången. I den långa TT-intervju han gav i helgen sa han att han kommer att föra partiet till stor framgång. Det är nog fler än en socialdemokrat som har börjat tvivla på det.

Det är inte bara Juholt och hans parti som skadas av fusket. Det allmänna föraktet för politiker späs på. Socialdemokraterna borde på allvar fråga sig om Håkan Juholt är rätt person att leda partiet i valet 2014.