Gör upp med 90-talet
Det tills vidare inställda beslutet att avvisa den 91-åriga Ganna Chyzevska till Ukraina har visat Sverige från dess sämsta sida – och från dess bästa.
De snart 15 år gamla reglerna kring invandring av anhöriga har trätt fram i all sin brutalitet. Men det stora engagemanget för Chyzevskas öde hos allmänhet och politiker är rörande och hoppingivande. Denna hjärtskärande historia har fått fler att se konsekvenserna av riksdagsbeslutet från december 1996.
Riksdagen tog då ställning till den socialdemokratiska regeringens proposition ”Svensk migrationspolitik i ett globalt perspektiv”, signerad statsrådet Lena Hjelm-Wallén. En central punkt där var att ”invandringen av anhöriga begränsas i princip till make, maka eller sambo samt barn under 18 år”.
Andra nära släktingar skulle få invandra under förutsättning att dessa 1) ska ha levt i samma hushåll omedelbart före den härvarande släktingens flytt till Sverige och 2) att ansökan om återförening gjordes relativt snart efter att den härvarande har bosatt sig i Sverige.
Denna regel stängde effektivt dörren till Sverige för det absoluta flertalet gamla föräldrar som blivit ensamma en tid efter att deras barn emigrerat hit.
Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig tydligt mot detta förslag, medan Moderaterna och Centerpartiet stödde Socialdemokraterna.
Bakgrunden var förstås 1990-talets stora invandringsmotstånd i opinionen och Ny demokratis inmarsch i riksdagen. Socialdemokraterna skrämdes och drev efter sin valseger 1994 på en skärpning av invandringspolitiken, alltid stödda av Moderaterna. Ledande nydemokrater har efteråt sagt att S-regeringen genomförde större delen av Ny demokratis invandringspolitik – efter att partiet åkt ur riksdagen.
Sedan dess har det hänt en del. Järnaxeln i invandringspolitiken mellan Socialdemokraterna och Moderaterna är bruten. Den svenska allmänheten har under de senaste 15 åren blivit betydligt mer positiv till invandring och samexistens med människor från andra kulturer. Reglerna för arbetsinvandring har blivit mer generösa. Och inte minst: Sverige har sedan 90-talskrisen haft en exceptionell tillväxt och blivit ett mer välmående land.
Nu är tid att göra det som är rätt: återinföra möjligheten för i Sverige boende personer att här återförenas med sina gamla nära släktingar. För det finns många personer med Ganna Chyzevskas öde. De är kvar i sina hemländer, utan möjlighet att resa till sina anhöriga i Sverige. Och de finns många gånger just i östeuropeiska länder som Ukraina, där de gamlas tillvaro är helt beroende av familjemedlemmar samtidigt som familjerna är små, med följd att många får leva sina sista dagar i ensamhet och misär.
Migrationsminister Tobias Billströms (M) säger att vi måste ”våga” tala om kostnader. Gärna det. Sverige är ett av världens rikaste länder och ska ha råd med denna humanitet. Uppslutningen för Ganna Chyzevska visar att väldigt många svenskar delar den tanken.
































Senaste kommentarerna:
Skrivet 20 okt 2011 11:24 Ingen Signatur (Ej registrerad)
Skulle dock vara intressant att få reda på rent krasst hur mycket pengar detta kommer att kosta.
hur många lärar, läkarlöner går det åt för detta elelr ska skatten höjas ännu mer
Skrivet 20 okt 2011 16:55 Först våra egna! (Ej registrerad)
Är Sverige ett av världens rikaste länder? Förklara då hur det kommer sig att vi inte har råd att ta hand om våra egna gamla som har fått det förfärligt? Eller våra barn som är på förvarinng på dagis? Eller våra skolbarn som numera knappt har lärare pga alla besparingar? En riktigt dum kommentar kommer från utflyttad till Thailand Eva, "hon kan ta min plats" . Så Eva tror att hon inget kostar Sverige för att hon flyttat? Ibland har dumheten ingen gräns. Vi måste få veta vad allt detta kostar Sverige!
Skrivet 20 okt 2011 18:35 MQ (Ej registrerad)
Jag vill inte vara sån, men hur har hon klarat sig "utan släktingar och till åldern" i Ukraina fram till hennes 91-åriga födelsedag? Hur reste hon till Sverige, visavi kan hon således resa tillbaka på samma sätt? Barnen/barnbarnen har ju själva valt att lämna landet för bosättning i Sverige en gång i tiden, fullt medvetna om att de lämnar sina föräldrar. Att Ukraina inte har ett lika väl utbyggt socialt skyddsnät som Sverige är inget som man kan ta hänsyn till (för hur många länder i världen kan påvisa samma skyddsnät som Sverige?). Den gamla damen får väl göra som alla andra vars släktingar bor i andra länder utanför EU, dvs ansöka om visum för besök ett par månader i taget, resa hem, ansöka på nytt, resa hem, ansöka igen osv osv. Eller, så släpper vi gränserna fria helt enkelt! Låt människor komma och gå, det hela jämnar nog ut sig framöver. Alla är vi en migrant på ett sätt eller annat: från byn till storstad, från stad till annan, och nu från land till land.
Skrivet 20 okt 2011 19:32 Roland (Ej registrerad)
Frågan om kostnaden är befogad,den vet nog "ledaren" som tycker att alla anhöriga ska komma hit på äldre dar.Kan väl inte kosta så mycket att det går ut över andra som också blivit gamla och behöver vård på ålderns höst.
Skulle vara intressant att se vilka siffror "ledaren kommit fram till eller är det bara ett lyxuttalande, för vilken mäniska vill inte att alla ska ha det bra.
Skrivet 21 okt 2011 17:36 Doubting Thomas Reflex (Ej registrerad)
Är det verkligen rimligt att Sverige ska ombesörja andra länders äldreomsorg?
Även med förslaget att anhöriga ska stå för kostnaderna en tid torde det finnas en risk att de ej klarar uppgiften i längden, varpå kostnaderna skjuts över på det svenska samhället.
Att Sverige är ett rikt land används som argument för att agera barmhärtig samarit. Men en bidragande orsak till den förhållandevis goda svenska ekonomin torde vara just den restriktiva anhöriginvandringen som kritiseras så hårt.
Då nuvarande regler kring anhöriginvandring anses tjäna sitt syfte finns inte heller någon anledning att lätta upp de samma.