Myten om hemmafrun
Varannan ung mamma vill bli hemmafru. Det är förmodligen en lögn, men så och på liknande sätt rubricerades pseudonyheten från en känd internetsajt i tisdags. Och vips drog den så kallade hemmafrudebatten i gång igen i morgonsoffor, radioprogram och i sociala medier.
Relaterat
Artikelbilder
Tiden då kvinnan var förpassad till hemmet är sedan länge förbi i Sverige – oåterkalleligt.
Detta var själva den så kallade nyheten: Sajten familjeliv.se har låtit göra en undersökning där 9 500 kvinnor svarade på frågor om hushållsarbete, ekonomi, fördelning av föräldraförsäkring, diskriminering i arbetslivet och annat. Bland dessa kvinnor svarade 45 procent att de skulle vilja vara hemmafruar om de hade möjlighet. Om det finns en hel del att säga.
Överallt i rapporten skrivs att ”den svenska mamman tycker...”. Som om 9 500 medlemmar på sajten familjeliv.se är representativa för alla i Sverige bosatta mammor. Sajten betraktas tvärtom av många som helt irrelevant, ett slags hetsigt hemmafruchattrum. En anslagstavla för små variationer av nyheter på teman som småbarnsföräldrars sexliv, fertilitet, kläd- och prylguider och så graviditetsklassikern ”så här ser din bebis ut just nu”.
Närmare 70 000 enkäter skickades ut. 9 500 svarade. Målgruppen är smal och bortfallet enormt, varför det är absurt att som Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sveriges Radio, SVT och många andra, i rubriker påstå att varannan mamma vill vara hemmafru.
Det finns förstås ingen anledning att klanka ner på enskilda människors önskningar eller drömscenarier. Men man ska inte läsa in mer i enkätsvaren än vad som finns där. Långt ifrån alla känner att de utvecklas och utmanas i en avslappnad och kreativ atmosfär på jobbet. Att många uppger att de gärna skulle vara hemmafruar om de hade möjlighet är inte konstigt. Det är lika lite uppseendeväckande som om de sagt att de tacksamt skulle tagit emot fler betalda semesterveckor. Hellre helg än vardag, hellre hemma än på jobbet, helt enkelt.
Undersökningen visar att många kvinnor tycker att de står för merparten av hemarbetet, att de har huvudansvar för det praktiska kring barnen. Om detta vittnar även andra undersökningar, och det hänger förstås ihop med att kvinnor tar ut nästan 80 procent av föräldradagarna.
Så här säger en kvinna intervjuad i SVT:s Rapport i tisdags:
– Många tycker att det är för stressigt med alla krav på jobbet och att fixa ett ljust, vackert hem, baka cupcakes och surdegsbröd och ordna med alla aktiviteter för barnen. Då kan man längta efter vara hemmafru.
Ja, eller så längtar man efter ett samhälle där det förutsätts att pappor tar halva ansvaret för barn och hem. Samt att aktiviteter som heminredning, muffinsbak, syltning och saftning inte upphöjs till något annat än vad de är: fritidssysselsättning.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 27 okt 2011 14:21 Lasse (Ej registrerad)
Ledarsticket har naturligtvis en helt felaktig ingång! Debatten som är under uppsegling handlar i själva verket inte alls om jämlikhet där båda mannen och och kvinnan förvärvsarbetar... Nej man slår ett slag för den riktiga återgången till hemmafruidealet! Varför? Jo därför att i morgondagens samhälle kommer det bara finnas jobb till ett mycket mindre antal människor mer kvalificerade än idag, så vad saken handlar om är att frivilligt försöka få kvinnan tillbaks bakom spisen, så att de jobb som kvinnor har idag kan friställas för män! Låter det bekant med förkrigstidens Tyskland kanske?
Skrivet 27 okt 2011 14:59 Barnets bästa i fokus (Ej registrerad)
Tycker att Yvonne Elton har en hel del vettiga synpunkter i sin kommentar. Jag kan inte förstå varför det är så hemskt att någon säger att man vill vara hemmafru, man menar ju att man vill ta hand om sina egna barn och ge dem det man anser vara viktigt. Det är väl det mest betydelsefulla arbete man kan utföra så jag förstår inte varför det värderas så otroligt lågt. Varför är det bättre att betald personal tar hand om våra barn hela dagarna istället för att vi själva gör det? Jag tycker att det skulle vara pensionsgrundande att vara hemma med barnen tills de börjar skolan. Jag var själv hemma med mina barn länge och det är jag stolt över och mina barn är tacksamma för det i dag när de själva är så pass vuxna att de bildar egna familjer. De ser det som en värdefull tid i sina liv. Man måste välja utifrån vad som känns bäst för den egna familjen och sig själv, inte utifrån vad som är bäst ur samällssynpunkt eller vad de flesta andra tycker och gör. Leve hemma-frun/-mannen!!!
Skrivet 27 okt 2011 17:35 status (Ej registrerad)
Att idag få vara hemmafru är mycket få förunnat. Ekonomin tillåter inte det för andra än kapitalstarka familjer. Det var många som hurrade när kvinnorna gick ut i arbetslivet och konkurrerade med männen. Det höll nere lonekraven vilket var mycket önskvärt. Dessutom ökade köpkraften och priserna kunde höjas. Detta i sin tur innebar att båda i familjen tvingades arbeta för att klara familjeekonomin, vilket var ett problem även innan,båda började arbeta.
Skrivet 28 okt 2011 01:01 klok (Ej registrerad)
Att fler unga mammor vill bli hemmafruar är positivt. Det visar att de sätter större värde på barn/man/familj är de tidigare generationerna. Dessutom är det inte så att dessa mammor vill bli hemmafruar resten av sina liv, utan bara medans barnen är små.
Skrivet 28 okt 2011 13:34 Kim (Ej registrerad)
Har god anledning att ge Voronov en stor eloge för kloka infallsvinklar i debatten om ny arena i Eskilstuna men i det här fallet manar jag till en bredare infallsvinkel. "Pseudonyhet" säger Voronov och hänvisar till smalt statistiskt urval. Det håller jag med om. Men var är de befogade kritiska rösterna som framhåller feminismens framgångsrika fantasifabler? Fler och fler, kvinnor och män, verkar trötta på att de riktiga frågorna och orättvisorna drunknar i en ensidig debatt där feministiska företrädare har lagt beslag på problemformuleringsrätten. Det finns orättvisor som drabbar människor på grund av ålder, ras, sexualitet, fysik, åsikter och kön. Även om ingrodda orättvisor kan leva kvar i äldre generationer så vet jag ingen yngre kvinna som känner sig "tvungen" att stanna hemma med barn. Enligt feministisk retorik gäller: "kvinnor tvingas vara hemma med barnen, män har förmånen att jobba" istället för "män tvingas jobba, kvinnor har förmånen att vara hemma med barnen".