Eskilstunas hushållstaxor blir relativt sett lägre. Strängnäs däremot befäster sin position som en av Sveriges dyraste kommuner när det kommer till detta.

Det framgår av de senaste siffrorna från avgiftsundersökningen Nils Holgersson, som görs årligen av bland andra Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och HSB. Eskilstunas taxor på vatten och avlopp, el, fjärrvärme och avfall ökade från förra året med i nivå med inflationen på 2,6 procent. Det förde Eskilstuna från den 45:e billigaste kommunen till plats 38. Prisökningarna i Strängnäs var 5,7 procent, vilket innebär att kommunen sjunker från plats 267 till 277.

Den som inte vill räkna placeringar på en lista kan titta på vad det innebär i kronor. För den lägenhet på 67 kvadratmeter som Nils Holgersson jämför betalar Strängnäsbon 5 045 kronor mer per år än Eskilstunabon. Vid den förra undersökningen var skillnaden 4 228 kronor. Skillnaden i taxor för villaägare är rimligtvis ännu större mellan de två kommunerna. I våras pågick en debatt i kommunen om det kommunala energibolaget Sevabs höga elnätavgifter.

Detta är nu inte en förändring som har inträffat från ett enstaka år till ett annat. Strängnäs taxor har stigit kraftigt under nästan ett decennium. Och det är svårt att se hur de ska kunna sänkas. Kommunens nya ägardirektiv kräver visserligen sänkta taxor, men även större vinster och en förbättrad soliditet i bolaget.

Ekvationen är svår att få ihop men det finns en väg. Ett flerårigt stopp för vinstutdelning till kommunen måste vara steg ett. Steg två är en minskning av bolaget, där olönsamma delar som stadsnätet säljs.

Det tredje steget är bildande av ett gemensamt bolag för värmeproduktion med Eskilstuna energi och miljö, och kanske med ytterligare något bolag. Det finns ett fullmäktigebeslut från 2006 om att utreda en sådan lösning med Energi och miljö. Frågan diskuterades också i kommunen redan när taxorna började stiga för åtta år sedan, men innan Sevab gjorde sin jätteinvestering i ett nytt värmeverk.

Problemen kring Sevab är symptomatiska för Strängnäs. Kommunen har på pappret goda förutsättningar – attraktiva boendemiljöer, närhet till Stockholm med pendlingsmöjligheter, förhållandevis låga sociala kostnader. Men politikers notoriska rädsla för förändringar och fallenhet att skjuta upp svåra beslut ger bristande effektivitet och onödiga kostnader.