Skydda de svaga
Människor far illa när en i grunden bra reform missbrukas. En ännu opublicerad rapport från OECD som journalister på Ekot fått tag på, pekar på hur Sveriges generösa regler kring arbetskraftsinvandring lätt kan utnyttjas av oseriösa arbetsgivare som lovar runt men håller tunt. Också Migrationsverket stämmer in i kritiken. Men migrationsministern är obegripligt ovillig att låta myndigheterna kontrollera att lagen efterlevs.
Det var 2008 som regeringen tillsammans med Miljöpartiet liberaliserade reglerna för arbetskraftsinvandring. Den som kan uppvisa ett erbjudande om arbete med kollektivavtalsenliga villkor, får komma hit och arbeta. Tidigare krävdes att Arbetsförmedlingen skulle avgöra om det rådde brist på arbetskraft inom aktuella yrken. Dels blev bedömningarna då gärna väldigt fyrkantiga, dels fokuserade reglerna enbart den svenska arbetsmarknadens behov, och inte alls enskilda individers önskan om att av olika anledningar bo och arbeta i Sverige. Nu räcker det att en arbetsgivare är villig att anställa en person från ett land utanför EU, för att Migrationsverket ska bevilja arbetstillstånd.
Detta är utmärkt, men med jämna mellanrum påminns vi om att det finns arbetsgivare som inte drar sig för att på olika sätt utnyttja utländsk arbetskraft. Bärplockarna är bara ett av flera exempel på arbetsgivare som skamlöst utnyttjar människor – och deras rädsla för att bli utvisade om de anmäler missförhållanden till myndigheterna.
I söndags möttes LO:s ordförande Vanja Lundby-Wedin och migrationsminister Tobias Billström (M) i nyhetsprogrammet Agenda. Det ledde ingenstans. Lundby-Wedin var väldigt uppbragt och talade om att det behövs bindande kontrakt innan arbetstagaren kommer hit. Men det är ingen hemlighet att LO helst vill ha en mycket restriktiv arbetskraftsinvandring.
Billström var i vanlig ordning mer intresserad av att slå fast att lagstiftningen är bra, än att diskutera eventuella problem med nya regler. Lite små justeringar kan Billström tänka sig, men det mest effektiva verktyget, efterhandskontroller, är tydligen inte aktuellt.
Så svårt är det inte att kontrollera om arbetsgivare lever upp till sina åtaganden. Det är, som till exempel TCO påtalat, bara att samköra uppgifterna om utlovad lön hos Migrationsverket, med utdrag från Skatteverket för att få en första bild av vilka arbetsgivare som inte lever upp till sina löften. Därefter kan Migrationsverket gå vidare med utredningar i de fall som verkar misstänkta. Alltså inget extra krångel för skötsamma arbetsgivare.
Men Billström får det att låta som att denna möjlighet aldrig tidigare förespeglat honom. Trots att också Mikaela Valtersson som ledde den parlamentariska utredningen Cirkulär migration och utveckling, påpekade möjligheten att kontrollera i efterhand, redan för ett år sedan.
Arbetskraftsinvandrarna är inte en homogen grupp. Men bland dessa personer finns de som är lågutbildade, fattiga och inte känner till sina rättigheter. De måste skyddas.
































Senaste kommentarerna:
Skrivet 8 nov 2011 10:22 ALF KARLMAN (Ej registrerad)
Ledarens budskap är kristklart och viktigt men det kan förkortas väsentligt. Riksdagsledamöterna stiftar lagar på löpande band varefter problemen syns i media. Problemet är att dessa lagar inte följs upp och omvandlas till praktisk relevans ute i departementen. Riksdagsledamöterna måste ta ett större ansvar för de praktiska effekterna av lagstiftningen. Det skall inte behövas ett gräl i TV mellan regeringen och LO för att belysa detta utan riksdagsledamöterna måste ut i verkligheten och skaffa sig kompetens för att bedöma hur lagarna skall praktiskt genomföras. Arbetsgivare som beter sig bedrägligt mot invandrad arbetskraft skall sitta bakom lås och bom i stället som i dag kunna fortsätta att trixa beroende på svaga lagar som skapats av svaga riksdagsledamöter.
Skrivet 13 nov 2011 09:14 Lasse (Ej registrerad)
---
Det är inte alltför djärvt att föreslå att både den politik som förs och nya lagar respektive lagändringar bör föregås av konsekvensbeskrivningar...
Borde inte medborgare, regering och riksdag fråga sig varför detta inte sker och varför man inte förstår att backandet (precis som med bilen) alltid är besvärligare än "att köra framåt" eftersom man tvingas se bakåt?