En höjd och enhetlig moms på 30 procent skulle ge staten ekonomiskt utrymme på 70 miljarder kronor som kan användas mer effektivt. Det skriver Andreas Bergh, nationalekonom och välfärdsforskare, på gårdagens DN Debatt.

De 30 procenten och de 70 miljarderna ska tas för vad de är – en sorts exempel för att visa kapaciteten i en sådan skatteomläggning. Den politiska verkligheten är som bekant något annat. Där finns opinioner, fördelningseffekter, partikäpphästar, historiska låsningar.

Det intressanta är att ta fasta på huvudlinjerna och de goda argumenten i Berghs resonemang:
• Momsen är en bra inkomstkälla för staten. Den är stabil, det vill säga påverkas förhållandevis lite av skattenivån, och snedvrider i väldigt liten grad resursfördelningen i
ekonomin.

• Priserna på en mängd varor har sjunkit under de senaste decennierna, såväl i absoluta tal som i andel av inkomsterna. Orsaken är teknikutveckling och globalisering som ger lägre produktionskostnader och hårdare konkurrens.

• Jämfört med köp av utlandstillverkade varor har det blivit dyrare att anställa människor i Sverige. Samtidigt upplever många delar av den offentliga sektorn resursbrist.
Mot denna bakgrund vore det logiskt att höja konsumtionsskatterna och sänka dem på arbete. Det kan även frigöra resurser som kan skjutas till den offentliga sektorn.
Höjd moms skulle många gånger märkas lite. Bergh ger exempel: om momsen höjdes från 25 till 30 procent och slå igenom fullt ut i prishöjning skulle en platt-tv som i dag kostar 4 000 få ett pris på 4 160 kronor.

Svenska politiker har gjort precis tvärtom. Sänkt skatt på livsmedel i affär, på böcker och tidskrifter samt nu senast på restaurangmat och catering, har urholkat statens inkomster med så gott som noll effekt på sysselsättningen.

Det stannar heller inte där. Sänkningen av krogmomsen hann inte klubbas innan vissa i regeringen började tala om att sänka momsen på hårklippning och bilreparationer. Och dessa förslag kommer ofta från samma politiker som i nästa andetag talar om vikten av enhetlighet i beskattningen, breda skattebaser och få skatteundantag.

Det håller inte. Såväl regering som opposition borde lyssna på Andreas Bergh med flera av hans kollegor bland ekonomerna och reformera beskattningen i den riktningen.