Men den övergripande analysen saknas.

Under tiden fortsätter Eskilstuna glida isär. Det byggs bostäder, inkomsterna ökar liksom efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Det stora flertalet kommuninvånare mår gott med ständigt stigande levnadsstandard. Men så finns det en betydande och växande grupp Eskilstunabor som står utanför. Det syns i hushållens inkomster, i arbetslöshetstalen, i försörjningsstödet, i skolresultaten.

Andelen niondeklassare utan godkänt betyg i alla ämnen och andelen obehöriga till gymnasiet ligger fortsatt en bra bit under rikssnittet. 2010 fick 4 500 hushåll, eller var tionde kommuninvånare, försörjningsstöd någon gång under året. Dessa utbetalningar har ökat varje år sedan 2003 och det ser ut som att Eskilstuna kommer att slå rekord även i år. Trenden till och med augusti pekade på det.

Det går att skylla på krisen och Eskilstunas konjunkturkänsliga näringsliv. Men den förklaringen räcker bara en bit. Faktum är att Eskilstuna även 2007, på toppen av högkonjunkturen, hade extrema nivåer av ekonomiskt bistånd. Räknat i kostnad per kommuninvånare låg enbart fyra kommuner högre.

Enligt Rädda Barnens mått är drygt 18 procent av Eskilstunas barn fattiga. Bara åtta av landets 290 kommuner har en högre andel. Med fattiga avses barn i familjer som antingen har låg inkomststandard eller lever med försörjningsstöd. Definitionen går att ha synpunkter på, men jämförelsen mellan kommunerna säger ändå mycket om hur Eskilstunas barn har det i förhållande till övriga landet.

En kommunledning har varierande grad av inflytande över de olika faktorer som styr utvecklingen ovan. Men mycket kan göras. Skolan är ett kommunalt ansvar, likaså delar av arbetsmarknadspolitiken.

Först gäller dock att Eskilstunas politiska majoritet, framför allt Socialdemokraterna, kallar sitt misslyckande för just ett misslyckande. Därefter bör de styrande politikerna redovisa en analys av vilka problem som kan avhjälpas med åtgärder lokalt, vilka mål som är realistiska och exakt vilka åtgärder som förväntas leda till vilka resultat. Nu hugger Jimmy Jansson till med jämna och fina mått vars kontakt med verkligheten är oklar. Andelen niondeklassare med godkänt i alla ämnen ska höjas från 75 till 85 och med målet 100 procent, skriver han.

Eskilstuna mår i viktiga avseenden inte bra. Det är dags att de politiker som annars gärna talar om sociala klyftor tar dem på allvar lokalt.