Ju mer problem, ju mer behövs nya grepp, gärna genom att lära av andra. I industrin slöt IF Metall och Teknikarbetsgivarna ett så kallat yrkesintroduktionsavtal 2010. Tanken är inskolning i yrket, där ungdomar har tidsbegränsad anställning med utbildning genom erfarna arbetskamrater.

Förutsättningarna är förstås olika på olika slags arbetsplatser. Men så stor och varierad som den kommunala sektorn är borde sådana avtal vara lika möjliga i kommuner som i verkstadsindustrin.

Flera sörmländska kommuner borde vara särskilt intresserade, inte minst Eskilstuna. Orsaken syns bara alltför väl i Arbetsförmedlingens senaste januaristatistik för åldersgruppen 18-24 år.:

Av Eskilstunabor i den åldern är sex procent öppet arbetslösa, och tolv procent deltar i olika arbetsmarknadsåtgärder.

Men i den åldern är ju många i slutet av gymnasiet eller på högskolor. Vidden av ungdomsarbetslösheten syns bland dem som inte pluggar utan tillhör arbetskraften – som yrkesarbetande eller arbetssökande.

Eskilstuna har där 28 procent, ungefär en tredjedel som öppet arbetslösa, övriga deltar i program och åtgärder.

Det är fyra procentenheter mer än i Flen, som är på genomsnittsnivån för länet och ligger någon enstaka procentenhet högre än Strängnäs.

Om någon tror att Strängnäs är höjt över detta slags problem kan det vara bra att inse att kommunen ligger hela fem procentenheter sämre än riksgenomsnittet, som är knappt 18 procent.

Tanken att ta efter Metalls yrkesintroduktionsavtal väcktes i Eskilstuna i veckan av Niklas Frykman (FP). Närmaste förebild är Sollentuna där den politiska majoriteten beslutat om förhandlingar om saken med berörda fack.

Där menade Socialdemokraterna att de hade råd att säga nej. De kanske kan tycka så, när bara nio procent av den kommunens arbetskraft i åldern 18-24 år är arbetslös eller i program och åtgärder.

Sollentuna är till skillnad från Eskilstuna dessutom en plats med stort mentalt avstånd till industrimiljöer, och därmed till Metalls avtalsområde.

I Eskilstuna har det hittills inte hörts sådana reflexmässigt negativa reaktioner.

Det räcker att se i statistiken för att förstå varför. Eskilstuna är inte den stad som har allra störst ungdomsarbetslöshet. Men av städer som är riksbekanta för långvariga och särskilt besvärliga arbetsmarknadsproblem har Landskrona lägre ungdomsarbetslöshet än Eskilstuna, även om Hagfors har högre.

Yrkesintroduktionsavtal – ungdomsavtal kallas de ibland – kan vara ett sätt av många att öppna vägar in i arbetslivet. Det är inte en åtgärd där ungdomar bara placeras ut.

Det handlar om en rekrytering där lämpliga personer, som ännu inte har erfarenhet och utbildning nog för att gå direkt på fast jobb, väljs ut efter anställningsintervju.

Därefter arbetar de under handledning med en lägre lön än den ordinarie. Det kan ge en avgörande erfarenhet för att därefter söka och få arbete, eller lockas att studera vidare med samma yrkesinriktning.

I Eskilstuna borde en idé hämtad från Metalls avtalsområde inte orsaka fina-förorten-rädsla.

Om det för kommunledningen ändå känns motigt att ta vara på en folkpartistisk fullmäktigemotion kan de ju kalla det Löfvenavtal.