Vaccination är en av samhällets viktiga försvarslinjer. Utan vaccin hade förlamning av polio fortfarande hängt som ett hot över alla barn. Tuberkulosen – där Eskilstuna en gång var en hårt drabbad stad – hade inte kunnat knäckas så som skedde.

De svåra komplikationerna från mässling hade drabbat långt fler barn utan allmän vaccination. Mängder av gravida kvinnor hade behövt vara rädda för röda hund-viruset.

Det är viktigt att inte tappa bort detta perspektiv när vaccinet mot svininfluensan orsakat narkolepsi, en av de mest allvarliga läkemedelsbiverkningarna på senare år.

Den kom överraskande, faran var inte känd för dem som tog beslutet att satsa på allmän vaccination.

Hade det som sedan uppenbarades varit känt då epidemin stod för dörren, hade vaccineringen med största sannolikhet inskränkts kraftigt. Så som epidemin sedan utvecklades hade det kostat några tiotal människoliv.

Smittskyddsinstitutets beräkningar tyder på att programmet räddade i storleksordningen 60 -liv. I de årliga influensavågorna dör långt fler, influensa är ofta dödsstöten för sjukliga äldre personer.

Men det var inte en lindrig epidemiutveckling som var orsaken till allmän vaccinering. Risken med en ny allvarlig influensaepidemi, som inte möts av tidigare immunitet, är att förändringar i viruset kan göra det starkt aggressivt, med snabb spridning av dödliga lunginflammationer, så många att det skulle överväldiga sjukvården.

Risken är inte så stor, men följderna om det skulle hända kan bli dramatiska. När olika länder tog ställning vägdes en relativt liten risk för en sådan lunginflammationskatastrof mot en annan, obestämd risk att ett nytt vaccin kan ha biverkningar.

Det är lätt att föreställa sig den orkan av kritik som hade blåst upp om beslutet blivit att inte vaccinera, och epidemin sedan visat sig aggressiv och krävt tusentals eller tiotusentals liv och lamslagit sjukvården.

När ett beslut att skydda samhället mot en sådan risk visar sig ha drabbat ett antal människors hälsa mycket svårt måste det vara självklart att staten också tar på sig ekonomiskt ansvar för inkomstbortfall, vårdkostnader och ersättning för lidande.

Det behöver fastställas regler för detta. För det var ingen engångshändelse att snabba, svåra beslut kan behöva tas om massvaccinering inför nya virusstammar eller nya infektionssjukdomar. Detta är ett av de hot mänskligheten som tillspetsats med ökande världsbefolkning och flygtrafik.

Det som hänt bör inte heller få orsaka irrationell panik, eller beslutskramp inför andra vaccinationsfrågor. Att uppmana till bojkott av mässlingvaccinering är oansvarigt.

Vi står också inför ett avgörande om återupptagande av allmän vaccinering mot tuberkulos. Hittills har bedömningen varit att de växande resistenta tuberkulosstammarna i Östeuropa inte är ett så akut hot mot Sverige att allmän vaccinering åter måste tillgripas.

Men den bedömningen kan inom några år behöva omprövas. Narkolepsitragedin vid influensavaccineringen får då inte leda till oförmåga att ta det beslut som kan visa sig vara nödvändigt för att skydda människor.