Används pengarna rätt?
Det är lätt hänt att kommunpolitiker i jakten på snabba resultat fokuserar fel saker – som stora utgifter för att locka företag. Är det vad som har hänt i Strängnäs?
I debatten om skolpolitiken i Strängnäs brukar belopp som fem och tio miljoner kronor kvala in i kategorin betydande satsning. Men samtidigt med detta rullas det betydligt fler miljoner runt saker som ytterst få överblickar och förstår.
Kommunens moderater gör det uppenbarligen inte, när de på debattplats undrar hur 29 miljoner i tillväxtsatsningar egentligen spenderas. Deras inlägg innehåller en del slängar mot majoriteten som tillhör det politiska spelet, men kritiken och frågorna är högst relevanta.
Även ett otränat öga kan se det stora anslaget som i budgeten går under namnet ”kommunchef/tillväxtgrupp”. 29 miljoner per år är mycket pengar. Väldigt mycket. Det motsvarar en skattehöjning på runt 50 öre per intjänad hundralapp. Man kan även jämföra med kulturen. På det lägger Strängnäs kommun 25 miljoner per år. Totalt.
Om man lever i tron att dessa skattemiljoner genererar tillväxt och betalar tillbaka satsningarna, måste Strängnäs näringsliv expandera något enormt för att ge intäkter och minska kostnader i motsvarande grad.
Delposterna reser också frågor. 4,9 miljoner till kommunikation? 7,7 miljoner till näringsliv och turism? Det kan ställas mot plan- och byggnämndens hela årsbudget på 8,2 miljoner enligt årsplan.
Den kommuninvånare som söker förståelse kring detta får söka länge. Tillväxtmiljonerna är spridda över flera kommunkontor, en del handlar om internt arbete och lättillgänglig redovisning saknas. Och det som finns att läsa gör få klokare. De tre prioriterade områdena i projekten – eller är det permanenta verksamheter? – Lean och Ständiga förbättringar beskrivs så här i årsplanen:
” – Kartlägga och optimera några prioriterade värdeskapande processer. – Bygga upp målstyrningstavlor och självstyrande förbättringsgrupper. – Ledare- och medarbetarutveckling där värdegrunden, förhållnings- och arbetssätten ska stärka samspelet i hela organisationen.”
För vem är det skrivet?
Man kan skratta åt kommunspråkets finurliga obegriplighet. Men bakom finns den viktiga frågan om behovet av en ur medborgarperspektiv tydlig redovisning som möjliggör politiskt ansvarsutkrävande.
Här förtjänar medborgarna bättre svar. Lean och andra poster i 29-miljonerspotten måste motiveras av kommunledningen. Den politiska majoritetens tvådagarstystnad efter Moderaternas inlägg är därför bekymmersam.
Det är lätt hänt att kommunpolitiker i jakten på omedelbara resultat fokuserar fel saker, som stora ekonomiska satsningar för att locka företag. Förutom att dränera kommunen på pengar tar det energi från viktigare uppgifter i vardagen. En kommuns väg till framgång är nämligen inte snabba klipp utan mödosamt, oglamoröst gnetande där det tar lång tid att nå resultat.
Och i kedjan av positiva nyheter måste inte företagsetablering komma först. I stället kan det vara en bra skola som lockar barnfamiljer, vilket ger god tillgång på arbetskraft i kommunen, något som i sin tur lockar företag.
Här finns tecken på att Strängnäs kommun prioriterar fel. Eller vill Jens Persson (C) övertyga oss om motsatsen?































