Alla vinner på att vi blir fler
Eskilstunas befolkning fortsätter att växa fort och Flen tycks börja vända den negativa befolkningstrenden. Sådan tillväxt stärker en kommun på kort och lång sikt.
Eskilstunas befolkning ökar. 2011 blev det 1 285 fler kommuninvånare enligt Statistiska Centralbyrån, vilket sätter Eskilstunas totala befolkningsantal förra året till 97 596.
Det är positivt i alla avseenden – även ekonomiskt, trots kraxandet från en del olyckskorpar. Varje ny kommuninvånare betyder nämligen 44 000 kronor i nya skatteintäkter och statsbidrag, vilket sammanlagt blir drygt 56 miljoner per år.
Hur de nya invånarna påverkar Eskilstunas skattekraft går ännu inte att säga. Men det kommer dels att ske på marginalen, dels ser den kommunala skatteutjämningen till att Eskilstuna har intäkter som motsvarar det svenska genomsnittet.
Enligt kommunens ekonomienhet blir intäktsökningen också större än Eskilstunas högre kostnader i form av skolgång och plats i förskolan, till följd av inflyttningen. Inte heller ett eventuellt ökat försörjningsstöd och utgifter för kommunala arbetsmarknadsinsatser förändrar helhetsbilden. Befolkningsökningen är en vinst för Eskilstuna, även om man tittar på plus och minus i kommunkassan på kort sikt.
Det är ett viktigt konstaterande, inte minst som svar till dem som hävdar att en stor andel nya kommuninvånare som kommer från utlandet blir en ekonomisk börda för kommunen. Så är det alltså inte.
En ökande befolkning är också positivt för det lokala näringslivet som får ett större kundunderlag. En inflyttning är vidare viktig för att balansera de stigande årskullarna av äldre personer som behöver en kostnadskrävande kommunal omsorg.
Med det sagt bör inte Eskilstunas beslutsfattare slappna av. Trots befolknings- och pengatillskottet kvarstår de traditionella Eskilstunaproblemen med otillfredsställande skolresultat och hög arbetslöshet, inte minst bland unga. Här går utvecklingen mot en allt mer konjunkturkänslig lokal arbetsmarknad samtidigt som fler kommuninvånare fastnar i bidragsberoende i såväl hög- som lågkonjunktur. På det området behövs mer politisk energi och nya grepp.
En positiv förändring syns också i Flen. Efter fem år med befolkningsminskning ökade kommunens invånarantal förra året med 35 personer till 16 063, enligt SCB.
Lokalpolitikerna är försiktiga med att tala om ett trendbrott. Det är klokt. Ökningen är blygsam. Samtidigt måste plussiffrorna betyda mycket för en kommun som har slitit så hårt med detta.
Under 2011 avled det fler Flensbor än det föddes, vilket betyder att befolkningsökningen beror helt och hållet på inflyttning. Det ligger i linje med kommunens arbete där rätt saker fokuseras. Flen satsar på att skapa förutsättningar för attraktivt boende och har tagit tag i de sjunkande skolresultaten. Tågkommunikationerna kan kommunen inte göra så mycket åt på egen hand, men även här har det rört på sig med ombyggnaden av Flens station – breddad plattform och säkrare bangård.
Flens befolkningsökning ska även ses mot bakgrund av att inte bara Katrineholm och Vingåker utan även den tidigare snabbväxaren Gnesta minskade i invånarantal förra året.
Så nog har Flens politiker och tjänstemän skäl att om inte ge sig på tårtan så åtminstone äta en liten semla.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 24 feb 2012 09:04 Micke (Ej registrerad)
44000:- i statsbidrag räcker ju knappast till konstnaderna vad en ny arbetslös kommuninvånare kostar.
Om man nu på något sjukt sätt ser statens pengar som något annat än de kommunala skatteintäckterna, så har man inte insett hur Svensk välfärd är uppbyggd.
"Kaka söker maka"
Och så är det ju dessvärre på det viset, att där inflyttningen är stor av människor som är arbetslösa, dit söker sig inte högutbildade som har något att tillföra.
Skrivet 24 feb 2012 09:11 Björn (Ej registrerad)
Själva grundprincipen att vi ska få ett statsbidrag för varje ny invånare vi tar emot, borde ju få vem som helst att reagera.
En ny medborgare borde ju med automatik generera inkomster till kommunen, det är ju det välfärdspolitiken bygger på.
Det borde ju vara så självklart att vi skulle vara beredda att betala för varje ny medborgare.
När vi får ett statsbidrag för varje ny medborgare, borde vi bli misstänksamma och inse att detta kommer skapa problem i framtiden.
Problemet med Eskilstuna är att framtiden redan hunnit ikapp oss.
Det blir som att låna pengar för att ha råd att betala de gamla lånen.
Lite Greklandpolitik i litet format.
En frisk kommun bör kunna vara självförsörjande.
Skrivet 24 feb 2012 09:24 Micke (Ej registrerad)
Vill bara påminna om hur mycket samhället har förfallit, och hur brottslighet och oärlighet brett ut sig.
För femton år sen var det vanligt att man handskrev ett belopp på en papperslapp (kallad check) Det här är det samma som pengar, lämnade den ifrån sig och tog en bil med sig och åkte hem.
Hur många skulle våga ta emot en sådan handskriven papperslapp idag?
Och om vi gjorde det.
Hur många skulle inte, med glädje skriva ut en sådan papperslapp utan värde för att komma över vår egendom idag?
Det var femton år sen. Något att tänka på. En tid då alla som ville hade ett arbete att gå till.
Skrivet 24 feb 2012 11:41 Dag (MFP) (Ej registrerad)
Det är hypotetiska kalkyler. Och att helt bortse från kostnaderna är inte seriöst. Det går inte att beräkna men det är iaf rimligt att anta att de nyinflyttade (eller snarare nettot) har lika stor andel dagisbarn, arbetslösa, missbrukare och andra kostsamma invidider som E-tunas befolkning i övrigt. Att utgå ifrån att de nya skulle vara bättre är lika dumt som att hävda att de skulle vara sämre/mer kostsamma.
F ö kan jag notera att såväl ekonomichefer som kommunalråd i Strängnäs flera ggr tvingats konstatera att ökad befolkning inte är någon vinstmaskin. Det kan vara positivt för kommuner som har krympt i flera år, men notera att utjämningssystemet gör att tillväxtkommuner straffas.
Skrivet 5 mar 2012 07:44 Nick (Ej registrerad)
Eftersom Eskilstunas arbetsmarknad är ständigt krympande, så borde kommunen alltså vara en avbefolkningskommun.
Det är ganska logiskt i ett sunt samhälle som har en hög välfärd.
En stor inflyttning i kombination med sämre arbetsmarknad är alltså lika bra som fem extra människor i en redan överfylld livbåt.