Strängnäs kommun skär ner på skolan. Skälet är en allmän försämring av ekonomin orsakad dels av långkonjunkturen, dels av dålig kostnadskontroll i kommunen. Det sista har lett till miljonrullning i framför allt Campusprojektet.

Ansvaret för den uppkomna situationen kan inte placeras ensidigt på S, FP och C utan får delas av många. Kostnaderna för Campus började skena redan 2007 under den förra majoriteten.

Men nu är det som det är. Alltså är det bara att minska anslag och säga upp personal, och skolan ska inte skonas? Inte riktigt. De omfattande nedskärningarna i skolan rimmar dåligt med det som framför allt Socialdemokraterna har sagt tidigare.

I opposition profilerade sig partiet som skolans främsta vän, åtminstone i betydelsen att Socialdemokraterna alltid övertrumfade den dåvarande majoriteten om tilldelning av pengar. Skolpolitikern Lotta Grönblad (S) lierade sig med såväl föräldraföreningar som lärarfack i krav på ökade anslag till skola och förskola.

När majoritetens höjning visade sig vara lägre än kostnadsökningarna, kallade Socialdemokraterna barn- och utbildningsnämndens budget för ”brutalbudget”. Strängnäs S-förening ställde sig till och med bakom gruppen Babyguards upprop för en folkomröstning om elevpengens storlek. (Känner någon politiker sig manad att damma av den frågan förresten, kanske inför 2010 års budget? Det blev ju visserligen avslag men inget principiellt nej till folkomröstning på fullmäktigemötet i juni förra året.)

Men nu väntar alltså en sänkning av elevpengen redan 1 april i år – i grundskolan med mellan tre och fyra procent och i praktiken en återgång till 2008 års anslagsnivå – och uppsägning av mellan 30 och 45 personer.

Med sin högljuddhet i opposition har Socialdemokraterna blåst upp förväntningarna på den egna politiken i majoritet. Inledningsvis kunde de möta dem genom att höja skatten och tillföra skolan ett antal miljoner. Men nu när nedskärningskraven kommer, klarar majoriteten inte av att hålla kvar anslagen till skola och förskola. Det är lätt att säga prioritering, svårare att leva upp till det när tiderna är bistra, göra det tuffa valet mellan exempelvis skola och äldreomsorg.

Opportunism straffar sig förr eller senare. Det kommer Socialdemokraterna snart att inse. Men det kan också bli en lärdom för dagens oppositionspartier som hoppas att någon gång hamna i majoritet. Deras ord nu kommer att jämföras med deras handlingar i framtiden.