Det är bra. Alkohollagstiftningen befrias från en del stelbenthet. Dagens krav på kokt och stekt mat gör det svårt för vegetariska och sushirestauranger att få utskänkningstillstånd samtidigt som förbudet inte täcker in en del restauranger av gatukökskaraktär.

I den nya lagen föreslås kravet på köksutrustning och lagad mat få en annan utformning, så att riktiga restauranger oavsett inriktning ska kunna servera alkohol, medan den hålls borta från gatukök, kaféer och liknande enklare inrättningar.

Alkohollagsutredningen har föreslagit att staten sätter maxgränsen för krogarnas öppettider till klockan tre. Regeringen har nu avvisat detta. Maria Larsson motiverar det med att en sådan maxgräns skulle kunna tolkas som en norm, så att kommuner där krogarna i dag stänger klockan ett eller två skulle uppmuntras att hålla öppet till tre. Argumentet är svajigt men regeringens beslut ändå rimligt. Det här är i allt väsentligt ett stockholms-ärende som rör ett tiotal krogar och hanteras bäst lokalt.

Så långt allt väl, men så kommer frågan om den så kallade gårdsförsäljningen. Alkohollagsutredningen har avvisat idén på grund av folkhälsorisken och hotet mot Systembolagets försäljningsmonopol. Hur dessa slutsatser ska hanteras råder det delade meningar om i regeringen. Så nu begravs det hela i en ny utredning och över valet.

Regeringen är överens om att den finska gårdsförsäljningen inte har haft någon effekt på folkhälsan, sa Maria Larsson på presskonferensen i går. Den fråga som återstår, enligt henne, är om det gentemot EU går att försvara Systembolagets monopol och samtidigt tillåta gårdsförsäljning. Här tvistar Finland och EU fortfarande.

Folkhälsoministern ger dock inte hela bilden. Enligt Alkohollagsutredningen har inte gårdsförsäljning av vin effekt på totalkonsumtionen och folkhälsan. Det är enbart den drycken som säljs på det viset i Finland. Men – svenska politiker som har förespråkat gårdsförsäljning har även talat om öl och starksprit. Och här säger Alkohollagsutredningen tydligt nej eftersom öl och starksprit, till skillnad mot vin, kan tillverkas så pass billigt att försäljning direkt från bryggerier och brännerier kan priskonkurrera med Systembolaget.

I lagrådsremissen underkänner regeringen denna utredningsslutsats på följande egendomliga sätt: ”Det finns [...] inget direkt samband mellan låga produktionskostnader och ett lågt detaljhandelspris. Den inhemska småskaliga produktionen av gårdsproducerade alkoholdrycker bygger i stor utsträckning på exklusiva produkter där man medvetet väljer att prissätta produkterna i det högre prissegmentet för att därigenom skapa exklusivitet. Slutsatsen att all annan alkoholförsäljning än försäljning av vin skulle vara olämplig ur alkoholpolitisk synpunkt kan därför ifrågasättas.”

Ursäkta, men detta är nonsens. Vad regeringen här beskriver är en affärsmodell, men det finns flera. Bryggerier och brännerier kan lika gärna tillverka billig öl och starksprit för försäljning från fabrik (gårdsförsäljning). Och lagstiftaren beslutar inte om affärsmodeller utan om försäljningsvägar.

Det är tråkigt att Maria Larsson i denna fråga inte har lyckats hålla öl- och spritlobbyn på avstånd.