Det är det enda argumentet och det är tunt. Fredrik Reinfeldt tar hem en poäng när han jämför med skrotningspremien – de rödgrönas sätt att stödja den svenska personbilstillverkningen. Har det gjorts någon fördelningspolitisk analys av effekten av denna statliga subvention? Vilken inkomstgrupp köper nya svensktillverkade bilar?

Samma sak med ROT-avdraget som Socialdemokraterna tycker så mycket om. Inte är det låginkomsttagare som renoverar och bygger till på villan. Argumentet för ROT har inte varit dess fördelningspolitiska profil utan dess påverkan på sysselsättningen. Och här kan RUT visa upp goda resultat.

Skatteavdraget infördes den 1 juli 2007 men betalades länge ut i efterskott, vilket innebar att köparen av tjänsten fick ligga ute med pengarna och ansöka om avdrag hos skatteverket året efter. Från 1 juli 2009 görs avdraget direkt på köpebeloppet vilket med största sannolikhet gör att fler utnyttjar det.

Hur många hushåll som har nappat och hur många jobb reformen har skapat är svårt att beräkna exakt. Men det går att få en god uppfattning. Organisationen Företagarna har studerat RUT-utbetalningar från Skatteverket. För det andra halvåret 2009 blev det 305 miljoner kronor, vilket motsvarar 1 200 heltidstjänster. Men efterfrågan ökade mot slutet av året. Om utbetalningarna för november och december 2009 räknas upp till årstakt handlar det om 6 000 heltidsjobb i en bransch som tidigare knappt har funnits i vit form.

Vad kostar det då staten? För helåret 2009 blev skattereduktionen, enligt Företagarnas studie av Skatteverkets siffror, drygt 500 miljoner kronor vilket betyder en omsättning på cirka en miljard kronor. Det ger moms och arbetsgivaravgifter på cirka 500 miljoner. Organisationen räknar då inte in inkomstskatter, vilket räknat på snittlönen blir nästan 100 miljoner. Till det kan läggas flera hundra miljoner kronor i minskade kostnader för arbetslösheten. Även om man tar med effekterna av överflyttning av konsumtion från andra varor och tjänster innebär reformen sannolikt plus för statskassan.

Och om skattereduktionen betalar sig själv och till och med ökar statens inkomster faller även ojämlikhetsargumentet. Det sker ju inte någon omfördelning av skattebörda från hög- till låginkomsttagare.

Denna lilla reform ger i själva verket inblick i en betydligt större fråga. Arbetsintensiva, relativt lågproduktiva tjänster måste rimligtvis beskattas med en lägre skattesats än annan produktion. RUT-avdraget siktar in sig på det mest uppenbara, på arbete som utförs nästan uteslutande oavlönat. Men det krävs bredare reformer än så för att tjänstesektorn ska kunna växa till sin fulla potential.