Är beslutet rätt? Ja, ett svar är att rätt eller fel saknar betydelse. Den nuvarande majoriteten hade inget val. För att genomföra den här typen av stora förändringar inom skolan i Strängnäs behövs bred politisk enighet. En sådan fanns inte här. Den som vill peka finger åt C, FP och S bör hålla i minnet att den förra majoriteten inte presterade bättre.

Till båda koalitionernas försvar kan anföras svårigheten att skjuta på ett snabbrörligt mål. Det är besvärligt att förutspå elevunderlaget i olika åldersgrupper och mängden friskolelever, säg, fem år framåt. Det innebär också att det är svårt att finna oslagbara argument för att flytta elever och lägga ner skolor. Fördelarna blir diffusa och finns i framtiden medan nackdelarna är konkreta och finns här och nu. En utredning som har tagit så lång tid som tre år har knappast underlättat uppgiften.

Hur ser då problemet ut? Man kan söka svaret genom att titta på Skolverkets sammanställning av kostnader. I jämförelse med andra kommuner är inte Strängnäs lokaler anmärkningsvärt dyra. Kommunens lokalkostnader ligger under både rikssnittet och genomsnittet i den kommungrupp som Strängnäs tillhör.

Men det har ändå blivit en fördyring på senare år. År 2000 låg kommunens lokalkostnader räknat per elev 22 procent under rikssnittet. 2008 hade denna skillnad krympt till 7 procent. När det gäller kostnader per elev för undervisning – där den stora delen är lärarlöner – gått i motsatt riktning. 2000 låg Strängnäs strax över rikssnittet för att 2008 lägga sig en bit under.

Den enkla slutsatsen är alltså att Strängnäs överlag har en relativt låg kostnad för skollokaler, men trenden är problematisk. Lokaler och inventarier utgör en betydande del av skolverksamhetens totala kostnader, knappt 20 procent.

Så även om skollokalutredningen nu läggs åt sidan måste politikerna också i fortsättningen förhålla sig till problemet. Den kostnadskonflikt som flertalet av dem har talat om på senare år – lokaler kontra lärarlöner – är lika giltig nu som tidigare. Allt tyder på att fler barn i Sverige och Strängnäs kommer att gå i friskolor framöver. Det kommer att kräva minskningar av lokalytan i den kommunala skolan.

Uttalandena i dagens Strengnäs Tidning från Lärarförbundets Marianne Briese och Karl-Åke Borg, rektor för Långbergsskolan, fångar den politiska utmaningen. För att genomföra nödvändiga strukturförändringar behövs både fingertoppskänsla och beslutsamhet. Alltså motsatsen till det som politikerna har presterat under de senaste tre åren.