En bra början
I januari var arbetslösheten i Eskilstuna 12,3 procent enligt den senaste månadsstatistiken från Arbetsförmedlingen. Bara åtta kommuner hade fler arbetslösa.
Finanskrisen har slagit hårt mot Eskilstuna. En arbetslöshet som uppstod till följd av nedgången i industrin har lagt sig ovanpå det stora utanförskap som fanns tidigare.
På toppen av högkonjunkturen var Eskilstunas kostnader för försörjningsstöd, utslaget per invånare, dubbelt så högt som i riket i snitt och i dag har kommunen en av de absolut högsta försörjningsstödskostnaderna i landet.
De här siffrorna ett bra mått för jämförelser över tid och mellan kommuner. Och visst är dagens situation även ett ekonomiskt problem. Resurser som går till att försörja dem som inte arbetar hade kunnat användas till annat. Men det största problemet är mänskligt. Människor som borde ha varit med står vid sidan av. Eskilstuna klyvs.
Men nu tycks kommunens politiska ledning bestämt sig för att börja göra något åt saken. I gårdagens tidning berättades om satsningen på tio miljoner för att få personer med försörjningsstöd in i arbete. Det är svårt att värdera insatserna och se om de verkligen når dem som står längst från arbetsmarknaden. Man kan dock notera den höga politiska profilen. Åtgärderna presenterades av Eila Clarstedt (V), Sarita Hotti (S) och självaste Hans Ekström (S) som nu visade upp sig. I granntidningen talade han om ”en roderförändring” i betydelsen att politiken riktad mot denna grupp människor nu förändras. Det blir mer aktiva åtgärder i stället för passivt bidragstagande. Ungefär så.
Här finns förstås en kortsiktig politisk komponent. Valet närmar sig och den politiska majoriteten vill inte bli anklagad för passivitet när åratal av försummelse på det här området nu syns tydligt. Men oavsett orsaker och tajming är åtgärderna en bra början och majoritetens roderprat förpliktigar. Det stora utanförskapet i Eskilstuna kommer att finnas med i valrörelsen.
För övrigt är det anmärkningsvärt att oppositionen har legat så lågt i den här frågan på senare tid.
En större och svårare uppgift är en förändring av Eskilstunas näringsstruktur som ska göra att kommunen klarar sig bättre i lågkonjunkturer. Hur ska Eskilstunas näringsliv se ut i framtiden och vilken roll har politiken i den omvandlingen?






































Senaste kommentarerna:
Skrivet 5 mar 2010 13:33 En svensk i Danmark (Ej registrerad)
Överskriften kunde ha varit : Nu äntligen tonar en blek, men ändå ljus blå färg fram som flyttar fokus till individen, så man får möjlighet för att ta ett eget ansvar.
Grattis !
Det var engång en stor dansk Socialdemokratisk statminister som hette Jens Otto Krag som uttalade :
Man har ett ståndpunkt, till man tar ett nytt !!!
Ett historiskt bevis för att förändringar kan vara sanna, även bland de röda.
Men det kan inte ske utan utgångspunkt i individen, så välkommen närmare den blåa mitten.
Skrivet 5 mar 2010 14:15 sven (Ej registrerad)
Vi skulle kunna låta privatpersoner få göra skatteavdrag på exempelvis städning eller andra hushållsnära tjänster så att fler kunde komma ut i arbetslivet.
Skrivet 5 mar 2010 16:51 D.L (Ej registrerad)
Till en svensk i Danmark:
Vadå blå färg? Här SATSAR man pengar för att få ut långtidsarbetslösa i arbete. Man satsar pengar istället för den blåa varianten där man stryper sjuka och arbetslösas ekonomiska stöd och på det sättet (med piska) forcerar in dom på en arbetsmarknad som är obefintlig och i en hård konkurrens med unga och friska människor.
Skrivet 5 mar 2010 22:03 Snirden (Ej registrerad)
Grattis Malena. Du har fattat problematiken. En svensk i Danmark verkar blanda svenska och danska till ett resonemang som ger en popcorneffekt - det bara flyger planlöst i luften och visar att det är hart när omöjligt att föra ett resonemang om man inte vet vad man pratar om. D.L å sin sida måste lära om och lära rätt. All ekonomisk utbetalning för sjukdom och arbetslöshet ska icke ses som ett alternativ för lön utan är en tillfällig ekonomisk lösning, inte något permanent. Angående problemen som Ekström ondgör sig över så är det under hans tid vid makten och hans styre som dessa problem iscensattes.
Skrivet 6 mar 2010 04:45 En svensk i Danmark (Ej registrerad)
Om D.L. ser på möjligheterna istället för omöjligheterna, så ville mycket vara vunnet. Man skall kunna krypa förrän man kan gå. I början med små steg, sedan lite större, till man en dag kanske blir en sprinter i att skapa möjligheter och optimism hos individen, så att man törs, även när de första fotfästena inte riktigt håller, i tillit till att viljan och lusten nog skall driva på, så att man åter får stabilt fotfäste. Då kan man ju inte ha gamla stela system som utesluter chansen för dem som söker att komma vidare och har börjat denna framåträttade process.