Att den skyldige döms är även viktigt för människors förtroende för rättsväsendet. Det sänder signalen att den grova brottsligheten inte får härja ostraffat, att de offentliga institutionerna är närvarande och sätter gränser.

Om inte annat är det lätt att föreställa sig motsatsen, att polisen famlar i blindo och ingen ställs till svars för ett brott som så när skördade många människoliv och vars skadevärde har angetts till över 200 miljoner kronor.

Av domen framgår att bevisningen mot Bülent Karpuz är tung. Han kan bindas till brottsplatsen med hjälp av DNA. Han var på hotellet kvällen före brottet med en stor väska. En timme efter branden, klockan fem på natten, skickade han ett sms (till en av de personer som nu befinner sig i Turkiet) och öppnade ett nytt mobilabonnemang samma dag.

Rättsprocessen är dock långt ifrån klar, domen kommer att överklagas. Försvarsadvokaten antyder också i tidningen i dag att han vid en fällande dom i hovrätten gör ett försök i Högsta Domstolen.

Och även om domen står sig är denna attentatshistoria med största sannolikhet betydligt större än att en ung man på egen hand bestämde sig för att en kväll i februari tända på hotellet. Vilka andra är inblandade? Vem är anstiftare? Vilket var det egentliga skälet till att de turkiska vittnena inte ville infinna sig i Sverige? Dessa frågor är kanske de mest intressanta men det är långt ifrån säkert att de kan besvaras annat än i form av rykten och spekulationer.

Den bild av Eskilstunas krogvärld som har tecknats under processen är inte vacker: Svartsprit, hot, konflikter mellan restauranger, organiserad brottslighet och referenser till stadens krogvärld som ”Chicago-håla”. En del av detta kan vara löst prat men det är samtidigt svårt att hitta en Eskilstunakrögare som kan säga att restaurangbranschen i staden är ren och fridfull. Frasen ”det är mycket skit” är desto vanligare.

Här finns en verklighet som måste förändras. Ansvaret för det ligger på såväl det offentliga och det civila samhällets aktörer som alla andra medborgare som i sin vardag bör tillämpa nolltolerans mot ohederligt beteende och göra sitt yttersta för att inte göda brottsligheten.