Nyktrare är friskare
Betydligt fler svenskar dör av leverskador i dag än på 1990-talet, visar en vetenskaplig studie som publicerades i Läkartidningen i tisdags. Denna ökning sätts i direkt samband med den ökade alkoholkonsumtionen.
83 procent fler kvinnor dog 2007 av alkoholrelaterade leverskador än 1997. Bland män var ökningen 65 procent. I gruppen kvinnor i åldern 50-69 har dödsfallen nästan fyrdubblats mellan dessa år.
Inom samma tidsspann har även den totala alkoholkonsumtionen ökat markant. Uppskattningsvis drack genomsnittssvensken 8,2 liter ren alkohol 1997, och 9,8 liter tio år senare. Forskarna bakom rapporten uttrycker sig försiktigt men ser ett samband mellan leverskadorna och att befolkningen dricker allt mer alkohol. Annorlunda uttryckt: Ju mer vi dricker, desto fler dör i förtid i alkoholrelaterade sjukdomar – eller av våld och olyckor.
Misshandel och olyckor är direkta effekter av berusning. Men leverskador uppkommer inte över en natt. Den stora ökning av dödsfall som noterades 2007 är en konsekvens av att alkoholkonsumtionen ökade sedan mitten av 1990-talet. Svenskarna tilläts föra in stora mängder billig alkohol från EU, Systembolaget började med lördagsöppet och kommunerna tog över utskänkningsärendena från länsstyrelserna med resultatet att antalet alkoholtillstånd blev fler. Under denna tid ökade också hushållens konsumtionskraft betydligt. Sammantaget försvagades krafterna som höll tillbaka alkoholkonsumtionen.
Det finns en föreställning om att det riskabla drickandet är ett avgränsat problem, något som inte har med vanligt folks ökade alkoholkonsumtion att göra. Inget kunde vara mer fel. En minskning av riskkonsumtionen kan inte åstadkommas med mindre än att totalkonsumtionen minskar. Omvänt blir gruppen riskkonsumenter större när totalkonsumtionen ökar. Detta samband är väl belagt i forskningen. Dessutom finns det ingen knivskarp gräns mellan ofarligt och hälsovådligt drickande.
Med långsiktigt och enträget arbete på många fronter är det möjligt att minska alkoholkonsumtionen. Det handlar om information av olika slag. Inte minst har de frivilligorganisationer som i grunden ifrågasätter svenskarnas alltmer ”kontinentala” beteende när det kommer till alkoholen, en viktig uppgift att fylla. Sjukvården kan uppmärksamma patienter på deras alkoholvanor. Mötet med en frågvis läkare kan för riskdrickaren bli en väckarklocka och hjälp att förändra mönster. Betydelsen av föräldrars inställning och påverkan kan inte överdrivas. Och den svenska alkoholpolitiken måste vara fortsatt restriktiv där priset hålls uppe och tillgängligheten nere.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 3 jun 2010 10:40 En svensk i Danmark (Ej registrerad)
När det regnar stiger försäljningen av paraplyer -
När solen skiner och värmer stiger försäljningen av glass -
Hur kan man ha dessa varor i frihandel ?
Det är så farligt att leva, så man faktiskt dör av det -
Om man önskar ändringar, så måste man ta personligt ansvar för det själv - Ingen annan kan göra det åt en, liksom ingen annan kan leva livet åt en - en själv.
Jag visste inte att forskningsresultaterna endast var ämnat till att bekymra alla som inte dricker, till att kämpa för bevarandet av systembolaget. Till synes bekymrar det inte dem som dricker.
Jag visste inte heller att livslängden hade ett kvalitativt egenvärde.
Hans Alfredssons monolog om att livet kan vara liksom en påse - Tom och innehållslös - om man inte fyller den med något, gäller väl också här ?
Att någon har så lite kreativitet att de endast kan fylla deras liv med alkohol - kan väl inte tvingas bort av systembolag och förmanande nykterhetsorganisationer ?
Skrivet 6 jun 2010 22:31 CM (Ej registrerad)
Som vanligt i sådan här skrämselpropaganda nämns inga siffror bara %
"83 procent fler kvinnor dog 2007 av alkoholrelaterade leverskador än 1997. Bland män var ökningen 65 procent."
Med ett grundantagande på att 10 personer av vardera könet dog 97 så har alltså ökning blivit ungefär 8 fler peroner, ojdå det va ju inte så farligt.