Dela inte Strängnäs
Frågan om en delning av Strängnäs kommun är åter uppe till diskussion. Nu handlar det om en idé att Stallarholmen, Mariefred och Åker bildar en Gripsholms kommun. Frågan diskuterades under stormötet i Stallarholmen i tisdags.
Att idén dyker upp är inte konstigt. Långt ifrån alla kommuninvånare uppfattar Strängnäs stad som naturligt kommuncentrum, medan andra anser att centralstyret inte ger deras kommundelar den omsorg de förtjänar. Det senare hörs ofta i Stallarholmen och Åker – något som också noterades av Strengnäs Tidning under enkätsamlingen i våras – medan Mariefredspartiets 20 procent av rösterna i Mariefred talar för sig.
Här finns uppenbarligen ett problem som behöver ventileras i valrörelsen. Kommundelning är dock fel väg. En sådan har utretts och avfärdats på goda grunder.
2002 presenterade Björn Sundström från Sveriges Kommuner och Landting (då Kommunförbundet) sin utredning där han skissade på vad en utbrytning av Mariefred och Åker skulle innebära. Slutsatsen var att notan skulle bli mycket hög för utbrytarna. Behovet av uppbyggnad av ett antal egna verksamheter, förvaltning och förlusterna av samordningsvinster skulle ge den nya kommunen merkostnader på 48 miljoner kronor per år, räknat på 2000 års budget, vilket blir 55 miljoner i dagens penningvärde.
Översatt till nuvarande Strängnäs kommun skulle det motsvara över 200 miljoner kronor årligen i högre kostnader, vilket ger en uppfattning om vilka belopp det handlar om. Utredaren kom fram till att den nya kommunen skulle behöva höja skatten med 2,60 kronor per intjänad hundralapp.
Siffrorna kan ifrågasättas på marginalen. Exempelvis är det inte säkert att den nya kommunen skulle bygga upp en politisk organisation med sju nämnder och 100 förtroendevalda. Men även med sådana justeringar är det svårt att komma under två kronor i höjd skatt. Och när allt kommer omkring är detta den mest kvalificerade ekonomiska genomlysningen av kommundelningsidén som har gjort.
Frågan är också om en Gripsholms kommun skulle upplevas av dess invånare som mer demokratiskt legitim än dagens Strängnäs kommun. Stallarholmen, Åker och Mariefred är sinsemellan rätt olika till sin karaktär och det är svårt att se någon naturlig centralort i en sådan kommunbildning.
Med det sagt behöver kritiken från de tre orterna mot centralstyret i Strängnäs bemötas i valdebatten. Vänsterpartiets gruppledare David Aronsson gjorde det på debattsidan i veckan. Fler Strängnäspolitiker borde följa hans exempel.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 14 aug 2010 00:39 Gurks (Ej registrerad)
Absolut, Dela bara och lycka till. Hoppas verkligen att slottet och tåget räcker till finansieringen.
Skrivet 16 aug 2010 17:23 Dag Bremberg (MFP) (Ej registrerad)
"Dela inte Strängnäs" utropar ledaren. Men det är väl ingen som förespråkat, även om nuvarande majoritet faktiskt bestämde att dela Strängnäs stad i de två nya valkretsarna.
Men den som argumenterar emot förändringsförslag bör ha tydliga alternativ, Strängnäs kommun är inte skapad av Gud och det finns inget som säger att det skulle vara effektivt med en kommun på över 30.000 invånare (och planer på att växa med ytterligare drygt 20.000).
En kommun med cirka 10,000 invånare, som Nykvarn, har bättre förutsättningar att skapa en effektiv styrning.
Att avfärda tankarna med att namnet är fel eller att orterna inte passar ihop känns inte seriöst. Det skulle säkert vara lättare för Åker och Mariefred att höra ihop om de var jämbördiga orter och inte bara småhålor långt ifrån centralorten i storkommunen.
F ö gjordes INTE en seriös och opartisk utredning av de ekonomiska konsekvenserna 2002.