Det var i gårdagens intervju i P1-morgon som folkpartiledaren tillika utbildningsministern gjorde detta. Efter att ha tillbakavisat Vänsterpartiets krav på ett generellt stopp för vinstutdelning till friskolor sa Björklund ordagrant följande:

”Jag kan bli väldigt provocerad av om det skulle finnas en friskola, jag har inga belägg för att det finns i dag, men det kan ju uppstå en friskola som sänker kvaliteten, sänker kraven, tullar på anslagen till elever som har det svårt i skolan och samtidigt har en utdelning till ägarna då blir jag upprörd. Och vi är överens i regeringen om att titta på en lagstiftning där vi skulle införa en ny möjlighet att säga att i en sån situation så skulle Skolinspektionen också kunna säga att då är det ett aktieutdelningsstopp i en sån friskola.”

Här finns åtminstone tre fel. Det första är att Björklund vill laga något som inte är sönder. Utbildningsministern understryker själv att han inte har några belägg för att någon friskola sänker kvaliteten, kraven och anslagen till elever i behov av stöd, och delar samtidigt ut vinst till ägarna.

Det andra felet är att det recept som Björklund föreslår är snårigt, principiellt tveksamt och kan ha begränsad verkan. Här talas alltså om en sorts undantag i aktiebolagslagen där Skolinspektionen ska ha en roll. Samtidigt vet alla mycket väl att ett bolag kan dela ut pengar till ägarna på en mängd olika sätt, utan att kalla det vinst.

Det tredje felet är att Björklund låter sina opponenter definiera problemet. Faktum är att de fristående skolorna generellt levererar det som de förväntas göra, och mer. Elever i friskolor har högre betyg och presterar bättre på de nationella proven än elever i kommunala skolor. På grundskolnivå har friskolor en högre andel behöriga för gymnasiestudier. Friskolorna tillför nya pedagogiska grepp, nya studieinriktningar och utvecklar den svenska skolan.

Det är riktigt att de fristående skolorna inte har haft riktigt samma krav på sig som de kommunala skolorna. Friskolorna har kunnat spara pengar genom att inte spendera på lokaler för idrott för att i stället förlägga idrottslektionerna till den tid på året då man kan vara utomhus. De har inte behövt tillhandahålla skolhälsovård och studie- och yrkesvägledning samt haft ett utrymme för att utestänga resurskrävande elever med funktionshinder eller särskilda behov.

Men den nya skollagen innebär att kraven på friskolor i dessa delar så gott som likställs med dem som gäller för de kommunala skolorna. De rödgröna hade tre mandatperioder på sig att genomföra de här lagskärpningarna. De gjorde det inte.

Regeringen har alltså alla argumenten och kan driva en driva tuff linje i denna fråga. Ändå har utbildningsministern valt en defensiv strategi som kan tolkas som ett närmande till oppositionen. Det är svagt, onödigt och inte likt den Björklund vi är vana att se.