Det hela började i våras då Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i sin vårmotion lanserade en ”skatt för förmögna” som de föredrar att kalla den. Totalsumman och tidsramen är klara. Från 1 januari 2012 ska skatten inbringa fyra miljarder kronor årligen. Hur beskattningen ska se ut är däremot höljt i dunkel. Den påtänkta rödgröna regeringen ska utreda saken under 2011.

Och nog finns det saker att utreda. Skatten ska inte driva kapital ut ur landet och bort från produktiv näringsverksamhet, inte uppmuntra till skatteplanering och inte ha kryphål och gräddfiler.

Nej, en sådan skatt av privata förmögenheter låter sig inte konstrueras. Det som står till buds är olika kombinationer av skadliga och stötande effekter. Så var det med den gamla förmögenhetsskatten. Hushåll med förhållandevis modesta förmögenheter fick betala medan personer som ansågs viktiga för näringslivet, storägare i börsnoterade företag som Gustaf Douglas, Fredrik Lundberg och Stefan Persson, slapp skatten. Med samma motivering var onoterade aktier skattebefriade.

Ändå försvann stora belopp utomlands för att undgå beskattning. I slutet av förmögenhetsskattens liv uppskattade Skatteverket beloppet till 500 miljarder kronor. Till det kan läggas pengar som av skatteskäl placerades i icke-beskattade tillgångar som jord- och skogsfastigheter.

Förmögenhetsskatten var alltså skadlig för näringslivet och fördelningspolitiskt pervers till sin utformning – och avskaffades följdriktigt av alliansregeringen 2007. Sverige är nu inte ensamt om denna insikt. Av EU-länderna är det i dag bara Frankrike som har förmögenhetsskatt.

Men de rödgröna vill alltså tillbaka till detta elände och begär dessutom att väljarna ska ge dem fria händer.

Nu är det inte riktigt så den här valrörelsen fungerar. Den koalition som inte ger klara besked i så laddade frågor blir trängd. Det råkade Sahlin ut för under torsdagens partiledarintervju i SVT. Pressad på ett rödgrönt besked om förmögenhetsskatten hänvisade hon till ett socialdemokratiskt förslag som bland annat säger att förmögenheter över en halv miljard för ensamstående och en miljard för par inte ska beskattas. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till att så förmögna människor slipper undan.

En än mer besvärlig fråga är huruvida fastigheter ska förmögenhetsbeskattas. Vänsterpartiet säger ja, Miljöpartiet säger nej medan Socialdemokraterna lägger sig någonstans mittemellan. ”Vanliga löntagare i vanliga hus ska inte omfattas” sa Sahlin i torsdags. Men vad som menas med vanliga löntagare och vanliga hus är oklart.

Så vad ska oppositionen göra? Den nuvarande linjen med hänvisning till en framtida utredning lämnar öppet för spekulationer om vad som egentligen händer vid en rödgrön seger. En överenskommelse om förmögenhetsskatten före valet kommer i sin tur innehålla sådant som kritiker lätt kan plocka poäng på. Det är oundvikligt, skatten är bevisat dålig, vilket framgår tydligt när man borrar i detaljer. Att släppa hela idén är egentligen det minst dåliga alternativet, men det vore en allvarlig prestigeförlust och skulle tvinga de rödgröna att leta efter fyra miljarder någon annanstans.

Så lycka till, som det heter.