På skolområdet har Alliansen två förslag för att höja resultaten: Ett flexibelt lågstadium som inte släpper iväg barn som inte kan läsa, skriva eller räkna, och ett försök att höja läraryrkets status genom att införa lektorstjänster. I övrigt vill Alliansen höja skolpengen kraftigt och, precis som de rödgröna, sprida ut pengarna över skolverksamhetens olika delar. För att på allvar förbättra de sorgfälliga resultaten i Eskilstuna, kan de två punkterna möjligen utgöra en början men är långt ifrån heltäckande.

Vid en valseger lovar Alliansen att äldreomsorgen får fler utförare. Lagen om valfrihet i hemtjänsten och äldreboenden på entreprenader skulle skapa en välbehövlig konkurrenssituation, som kan höja kvaliteten och sänka kostnaderna. Och det finns fler välkomna reformer på området:

Nej till ensamhet, säger Alliansen. Äldre människor ska själva få välja när de vill flytta till äldre- omsorgs- eller trygghetsboenden. Den som känner sig otrygg eller plågsamt ensam i det egna hemmet borde erbjudas plats på ett gemensamt boende. Men det hade varit intressant att få veta om Alliansen tror att det behöver byggas nya boenden. Frågan är också om det verkligen är möjligt att på detta sätt prioritera både äldreomsorg och kraftigt höjda anslag till skolan? Vad är det i så fall som prioriteras bort i Alliansens Eskilstuna?

Parken Zoo ska säljas. Det är förstås det enda vettiga. Företaget dränerar kommunen på pengar, och är precis det slags verksamhet som kommunpolitiker inte bör ägna sig åt. Försäljningen kan frigöra en del resurser och flytta politiskt fokus till det primära i den kommunala verksamheten.

Men i övrigt får väljarna gissa sig till vad som hamnar längst ned på prioriteringslistan genom att se vad som inte nämns i valmanifestet. Där finns ingenting om upprustning av centrum eller planer på byggprojekt av något slag. Idéer om bostäder eller större anläggningar saknas. Inte med ett ord nämns kulturpolitiken. Det tidigare löftet om att återställa den nedrustade biblioteksverksamheten i Kjula, Alberga, Skogsängen och Fröslunda verkar vara bortglömt.

Till sist: Den politik som påstås försvara och utveckla arbetslinjen, kan inte samtidigt ignorera beroendeproblematiken i Eskilstuna. Missbrukarvården spelar en viktig roll för att förhindra att människor hamnar i arbetslöshet och långvarigt utanförskap. Den kan bidra till att minska våldsbrotten, och är avgörande för många barns rätt till en trygg uppväxt. Men denna problematik och åtgärderna berörs överhuvudtaget inte i det korta manifest som består av bara 15 punkter.