Flummigt i Flen
På tio år har skolresultaten i Flen sjunkit och ligger nu långt under rikssnittet. Trots denna alarmerande utveckling drar majoritetspolitikerna i barn- och utbildningsnämnden benen efter sig.
År 2000 fick 80 procent av niorna i Flen minst godkänt i samtliga ämnen. 2010 har siffran sjunkit till 57 procent. Samma tendens syns när det kommer till gymnasiebehörighet. För tio år sedan var det knappt fem procent av eleverna som gick ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, nu runt 20 procent.
Ett så kraftigt fall behöver analyseras ordentligt, vilket Flens politiker också ansåg. I november bad de kommunens tjänstemän att ta fram en rapport som skulle fungera som underlag för åtgärder. För två veckor sedan presenterades dokumentet. Det lämnar mycket att önska.
Rapporten är ett 20-tal sidor hoprafsad fakta samt lite löst tyckande. Där finns siffror över den nedslående utvecklingen i Flen, några jämförelser med liknande kommuner, redogörelser över PISA-resultat, genomgångar av vad Skolverket anser förklarar sjunkande resultat generellt. Där finns en svepande samhällsanalys som uppgivet konstaterar att samhället har individualiserats vilket påverkat barnen negativt: ”Barnen har blivit ’rörigare’. Elever som inte kan lyssna, elever som inte kan sitta still. Barn som vuxit upp med bilder som hela tiden rör sig, barn som inte kan leka.”
Fyra rektorer och fyra lärare har intervjuats. Enligt rapportförfattarna ”bekräftades många av de faktorer som tidigare redovisats” (sic) vid dessa samtal. Dessutom ska de intervjuade ha påtalat andra möjliga orsaker och samband. Oklart vilka.
Ingenstans finns kopplingen mellan problem och tänkbara åtgärder, eller någon förklaring till att resultaten sjunkit så dramatiskt. Lakoniskt konstateras att studietraditionen är mycket svagare i Flen än i resten av riket, vilket ska åtminstone delvis förklara de dåliga resultaten. Men den svaga studietraditionen till trots, hade ju Flen faktiskt större måluppfyllelse bland niorna 2000 än resten av riket. Vad har hänt sedan dess? Rapporten ger inga svar.
Ändå skickas nu detta slarviga dokument vidare, med barn- och utbildningsnämndens välsignelse (M, FP, C och KD reserverade sig), för att kommunfullmäktige ska ge nya uppdrag.
Redan i april förra året diskuterades denna utredning och hur den skulle ge politikerna insikt om vilka insatser som behövs. Alla är ju överens om att något måste göras. Men det tunna resultatet kan omöjligen leda till något annat än ett nytt utredningsuppdrag. Och medan väldigt många elever i Flens skolor går ut grundskolan utan att kunna det de behöver har politikerna förspillt ännu ett år.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 2 mar 2011 10:19 Söderbo (Ej registrerad)
De sjunkande resultaten tycks mig korrelera rätt bra med det pedagogiska experiment som påbörjades i samband med att Bildningscentrum Prins Wilhelm inrättades. Hur långt skulle man t.ex komma om månadslånga "högskoleförberedande" betingsarbeten ersattes med klassisk undervisning där läxor är ett återkommande inslag i skolarbetet? Den nya metoden är förmodligen inte heller av en slump alls så resurskrävande såsom den traditionella. Låt EK göra ett nedslag här då kommunen verkar blunda för faktumet. Hur kommer det sig att vi i kommunen har elever i årskurs F-5 som kunskapsmässigt inte på något sätt utmärker sig i den här typen av kartläggningar? Dessa låg och mellanstadieelever är samma barn som har föräldrar utan studietradition när de dyker upp på Prins Wilhelm. Vad gör att glädjen att lära tvärdör när man byter skola, pedagogik och metodik?
Skrivet 2 mar 2011 12:09 Lena montgomery (Ej registrerad)
Tack snälla Esklistuna-Kuriren för att ni äntligen tar upp denna fråga på ledarsidan. Må nu kommunledning, politiker och tjänsteman i Flens kommun gemensamt ta tag i detta allvarliga problem och åstadkomma en förbättring i grundskolan åk 6-9. Då kan vi få både bättre skolresultat, bättre stolthet och bättre rykte.
Skrivet 2 mar 2011 12:39 En svensk i Danmark (Ej registrerad)
Eftersom det liknar en mycket dålig politisk ledning av Flen. Borde de skapa grundlaget för att politiska initiativ får ett grundigt utgångspunkt. Man kan inte förändra något som helst som inte är definierat.
För att kunna definiera utgångspunkten, måste man först bli medveten om vem vi är som kommun, med styrka och svagheter, hot och möjligheter. Vad är påverkningsbart och vad måste vi tilpassa oss av omvärldens irreversibla (envägs)påverkning.
Man kan kalla det Flens strategi. Utan kan man inte få någon succes med handlingsplaner och taktiska ändringar.
När man har uppnått självidentiteten står man starkare när man skall ofra dyrbara skattemedel till utveckling av Flen. Ett gott exempel är att man faktiskt skjuter sig själv i foten, när man tror att det hjälper integrationen att stoppa Umma, mot bättre vetande i forskningen i ämnet.