Socialdemokrat classic
Håkan Juholt är en god talare. Det visade han i lördags. Utan minsta tecken på nervositet klev han upp i talarstolen och höll under en timme S-kongressen i fast grepp.
Juholt är slagfärdig, rolig, utstrålar energi och förefaller ha en befriande självdistans. I den meningen är han något av en motpol till den kylige, kontrollerade, ofta lite stele Fredrik Reinfeldt vars försök till humor i tal – minns Almedalen – mest låter som överlägsenhet.
Men välfunna skämt, kvicka oneliners och egenskapen som brukar gå under beteckningen ”äkthet” är knappast det som kommer att ge Socialdemokraterna framgång. Den underhållande middagsbordsgrannen och den pålitliga politiska ledaren är helt olika begrepp, medan svenska väljare är rationella och sakpolitiskt inriktade.
Här har Håkan Juholt ännu mycket att bevisa. Hans anförande på kongressen i lördags var mer intern peppning än ett linjetal, mer samlande än ett som visar en väg framåt.
Analysen av valförlusten stannade vid att Socialdemokraterna inte var tillräckligt tydliga med vad de stod för, vilket är för jämlikhet, goda arbetsvillkor i den offentliga sektorn och trygga socialförsäkringar, men mot arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, och segregation.
En sådan analys leder inte långt. Det som Juholt nu hamrade in med övertydlighet var ju faktiskt det som utgjorde Socialdemokraternas huvudbudskap i valrörelsen. Partiets problem är inte de nämnda värderingarna, som för övrigt delas av flertalet andra partier, utan dess avsaknad av övertygande lösningar.
Från liberal utgångspunkt kan man se två problem i Håkan Juholts politiksyn så som den speglades i talet. Det ena är den tydliga skepsisen mot marknadsekonomi – ordet marknad användes nu uteslutande som skällsord. När Juholt betraktade avregleringen av apoteken och konkurrensen inom vården såg han vinster som försvinner till skatteparadis, inte att antalet apotek och vårdcentraler har blivit fler – över 20 procent i båda fallen – och öppnat på platser där de tidigare inte fanns. Företag nämndes mest i förbigående och den enda gången företagare fördes på tal var i kritiken mot uppmaningar till arbetslösa att starta eget.
Det andra problemet är att Juholts värld är klassiskt socialdemokratisk av gammalt snitt, där det finns lite utrymme för miljö, diskriminering, hbt, för att inte tala om missbruk och de funktionshindrades situation. Inget av detta fokuserades i det timslånga anförandet. Knappast en politik för 2010-talet.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 28 mar 2011 10:12 Ann-Sofie (Ej registrerad)
Det var inte meningen att Juholt skulle leverera ett fullödigt nytt partiprogram i det här skedet.
Jag tycker att han tog tag i det ideologiska rodret på ett mycket bra sätt.
Nu är det upp till oss alla partimedlemmar att vara med och forma den framtida politiken inom alla områden.
Och jag kan lova att vi inte kommer att missa någon del.
Skrivet 28 mar 2011 10:39 Ej trångsynt nyliberal (Ej registrerad)
Nu är det väl inte personerna som bör vara det viktigaste inom politiken. Juholt kanske med hjälp av pedagogik och lättförståelig svenska kan förklara för befolkningen vad moderaternas nyspråk står för och vilket alternativ för att återgå till ett välfärdsbyggande sossarna kan erbjuda.
Skrivet 28 mar 2011 10:43 M-E B (Ej registrerad)
Den där lyteskomiken modell gubbig är inte särskilt
statsmannamässig. Göra sig lustig över andra vann
inte Sahlin många röster på. Men svårt att tala om
en egen politik som endast består av kritik av den nu
förda.
Och väljare har inte gått från (s) till vänstern.
De har gått från (s) till M och MP.
Så vänstersvängen kan bli dyr 2014.
Skrivet 28 mar 2011 12:13 Anna (Ej registrerad)
Ej trångsynt nyliberal (Ej registrerad) skrev: Nu är det väl inte personerna som bör vara det viktigaste inom politiken. Juholt kanske med hjälp av pedagogik och lättförståelig svenska kan förklara för befolkningen vad moderaternas nyspråk står för och vilket alternativ för att återgå till ett välfärdsbyggande sossarna kan erbjuda.
Just det, du icke trångsynta nyliberal. Politiken är viktigare än personen.
Men kan du förklara för mig varför S gjorde precis tvärt om? Hur kunde de välja ledare först, och sedan sitta och spekulera i vad han står för? Hade det inte varit bättre om Juholt gjort klart var han står INNAN kongressledamötena uppmanades av partiledningen att rösta ja?
Skrivet 28 mar 2011 14:07 laxel (Ej registrerad)
Det behövs ingen ny socialdemokratisk politik. Att valet gick sämre än väntat,beror på Monas velighet och onödiga samarbeten med andra partier. I valet var sossarna större än moderaterna,men M tar hjälp av de svekfulla partier och bildar "alliansen" som = M. Alliansen är endast en teknikalitet för att M ska få regera,och där Fp,C och KD viker ner sig,sviker sina väljare,och egentligen inte har i regeringsställning att göra.
Märkligt att sossepolitiken vann flest röster,trots avsaknaden av domptörer som Reinfeldt och Borg. Dessa två herrar lyckades verkligen med att tilltala väljarna,och därmed få alltför bra utdelning av röster. Nu finns det en risk att även sossarna får en populistisk person,och den borgerliga pressen gör sitt jobb,i sina försök att sänka Juholt