Fem lokala ämnen utan röd tråd
Annars saknar jag kraftvärmeverket bland nomineringarna: Rena, raka linjer, skarp kontrast mellan vitt och rött och utmärkt placering.
En vacker byggnad kan inte vara liktydigt med lättsmält ögongodis. Symboliken är lika viktig. Värmeverket står för kraft, utveckling och framtid medan åtminstone fem av de sex nominerade byggnaderna symboliserar det gamla Eskilstuna.
2. Landstingsstyrelsens ordförande Jörgen Danielsson (S) har till sitt tjänsterum köpt lampor för drygt 19 000 kronor. Det har jag svårt att bli upprörd över. Tjänsterummet hos landstingets högste politiker bör vara representativt.
Problemet uppstår när Danielsson på sin blogg försöker karaktärsmörda reportern som skrev nyhetsartikeln. Landstingsrådet är en tung makthavare och tidningen gör sitt jobb. Kritik mot artiklar kan framföras på ett trevligare sätt.
3. Miljölandstingsrådet Ylva G Karlssons (MP) make, Roger Karlsson, har hållit ett föredrag inför Landstinget Sörmlands högsta politiker samt gjort en förstudie om landstingets eventuella investeringar i vindkraft. Det gjorde han i egenskap av delägare i företaget Ekoklimat Sverige AB som bland annat arbetar med förprojektering av vindkraft.
Det finns olika uppgifter om vad landstingsrådet visste om makens inblandning i det hela och hon har nu sagt att upplägget var olämpligt. Gott så. Men det finns ett par problem till. Hur klokt är det att låta just ett branschföretag arbeta fram ett beslutsunderlag för politikerna? Och hur lämpligt är det att Landstinget Sörmland ger sig in i detta ekonomiska äventyr som går vid sidan av vårduppdraget?
4. Ledningen i barn- och utbildningsnämnden i Eskilstuna, Johan Nilsson (S) och Maria Chergui (V), skriver på fredagens debattsida att det är friskolor som är boven bakom skolnedläggningarna. Friskolorna dränerar den kommunala skolan på elever och lämnar kommunen med Svarte Petter – för stor kapacitet i förhållande till antalet studerande. Debattartikeln är fri från positiva omdömen om friskolor.
Någonstans kan jag förstå resonemanget. Omställningen kan vara besvärlig för barn- och utbildningsförvaltningen. Men politiker är inte skolbyråkratins företrädare utan medborgarnas. Och även om Nilsson och Chergui väljer att se sig själva som i första hand den kommunala skolans försvarare, bör de fundera på varför så många föräldrar väljer bort den. Man kommer inte långt med att bara skälla på friskolorna.
5. Sörmlands lokalpartier har diskuterat gemensamma frågor, berättade tidningen i går. Bland de idéer som förenar finns bantning av den politiska apparaten samt en minskning av tjänstemannastyret. Utan att gå in på de konkreta förslag som finns ser jag att grundtanken är följande: Färre politiker än i dag ska för en lägre ekonomisk ersättning utgöra en bättre motvikt till de opolitiska tjänstemännen. Lycka till!













































Senaste kommentarerna:
Skrivet 28 apr 2009 13:42 harpokrates (Ej registrerad)
Tillåt mig föreslå att Kommunstyrelsen tillförs (adjungering?) några "opolitiska, oberoende, kompetenta och pålitliga" styrelseledamöter. Jämför med kraven på Parken Zoo´s nya styrelse!
Det är för mycket amatörism i den politiska ledningen. Men det har ju väljarna ansvar för. Problemet är ju att de som eftertraktar politiska uppdrag i många fall inte tillhör "eliten". De "bästa" är dugliga cheferna finns i det konkurrensutsatta näringslivet. Syna gärna den reella och relevanta kompetensen hos våra fritidspolitiker. Är politiskt arbete en sysselsättning för pensionärer och mindre eftertraktade "pratkvarnar" på arbetsmarknaden?
Skrivet 28 apr 2009 13:57 Dag Bremberg (mfp) (Ej registrerad)
"Utan att gå in på de konkreta förslag som finns ser jag att grundtanken är följande: Färre politiker än i dag ska för en lägre ekonomisk ersättning utgöra en bättre motvikt till de opolitiska tjänstemännen. Lycka till!"
Det där var ett billigt sätt att göra sig lustig över politiker. Eller?
Hade varit bättre om du gått in på förslagen, i stället för att bunta ihop olika förslag och dra en lustig slutsats.
Jag tror inte att du på allvar menar att fler politiska uppdrag i en kommun minskar "tjänstemannastyret". Jag hävdar inte heller motsatsen - även om man skulle kunna argumentera för att en spretig nämndorganisation gör det oklart var makten ligger. Därmed ökar risken för tjänstemannastyre, i synnerhet om man skapat en förvaltning med en mäktig kommunchef.
Ur demokratiskt perspektiv så är det viktiga dels att förändra politikerrollen - så att man blir mer av medborgarnas företrädare, inte förvaltningens - dels att ge de folkvalda i fullmäktige en tydligare och starkare ställning.