På vägen från studion berättade hon om sina framtidsplaner. Eftersom svenska är det främmande språk Irina studerar i huvudsak, vore det naturligt att fortsätta med filologi i Sverige, ansåg hon. Så blir det dock inte. Orsaken är de studieavgifter som Sverige infört från höstterminen 2011.

Men det finns väl stipendier, försökte jag. Ja, men de täcker inte hela kostnaden för att bo och studera i Sverige, menade Irina. Alltså väljer hon Tyskland, där vissa delstater erbjuder full kostnadstäckning för studier och boende, trots att hon behärskar tyska sämre än svenska.

Det var en glimt av den så kallade verkligheten som följer på Sveriges beslut att införa studieavgifter vid högskola och universitet för utländska studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz, och som inte deltar i något utbyte.

Denna ledarsida tillhörde förespråkarna av reformen. Argument: Sveriges skattebetalare ska inte betala studiegången för bemedlade personer från exempelvis USA och Japan, länder som för övrigt inte erbjuder kostnadsfria studier för svenskar. Stipendier skulle täcka avgiften för kvalificerade studenter från utvecklingsländer.

Utfallet hittills är så dystert att vår ståndpunkt, intagen 2007, måste omprövas. Antalet nya utländska studenter vid svenska lärosäten har minskat mer än vad sannolikt någon hade väntat. Runt 60 procent färre utlänningar antogs denna höst till svenska magister- och mastersprogram, jämfört med året innan, enligt Högskoleverket.

Är det ett problem? Ja, om man anser att fördjupad internationalisering och ökad mångfald, som de utländska studenterna bidrar med, utvecklar kvaliteten i den svenska högre utbildningen. Regeringen gör det och formulerar det just så i propositionen.

2011 minskade antalet antagna mastersstudenter med över 70 -procent på Sveriges Lantbruksuniversitet, med drygt 60 procent på KTH och med hela 84 procent på Mälardalens högskola.

Länsstyrelsen i Stockholm, som redovisar siffrorna, anger studieavgifterna som den främsta förklaringen till nedgången. Detta eftersom utomeuropéer utgör en stor andel av mastersstudenterna, 61 procent 2010. Särskilt tekniska och naturvetenskapliga utbildningar har drabbats, just det område där bristen på arbetskraft redan är påtaglig.

De stipendier som finns bär inte långt. KTH, som betalar ut i särklass mest stipendiemedel av de högre lärosätena, förlorar som synes ändå väldigt många utländska studenter.

Regeringen bör tänka om. I dag fördelar Svenska institutet 50 -miljoner kronor i stipendiemedel till studenter från tolv länder i Asien, Afrika och Latinamerika med vilka Sverige har långsiktigt utvecklingssamarbete. Ytterligare 60 miljoner delas ut av Internationella programkontoret via lärosätena. Dessa belopp kan höjas.

Eller varför krångla till det? Avgiftsfrihet kostade statskassan 500 miljoner kronor, enligt regeringens utredare. Besparingen nu är 390 miljoner och minskar om stipendiesumman utökas. Det är små belopp i sammanhanget. Därför är det bäst att slopa avgifterna och återgå till den gamla ordningen.