Räds inte kapitalisten
av Alex Voronov
De tio största friskoleföretagen tjänade 2010 tillsammans runt 450 miljoner kronor efter skatt. Nio av dem delade inte ut någon vinst till sina ägare. Den enda som tog en utdelning var Engelska skolans ägare Barbara Bergström.
Den blev 500 000 kronor från en vinst på runt 25 miljoner netto. Om man tittar på samtliga tio största företagen var vinstutdelningen alltså en promille.
Siffrorna redovisas i senaste numret av Dagens Samhälle. Det ger perspektiv på den i vissa kretsar gångbara föreställningen om friskolors jättevinster som dränerar skolan på resurser.
Tidningen ger även en överblick av skolväsendet. Nästan nio av tio grundskolelever och drygt tre fjärdedelar av gymnasieeleverna finns i kommunala skolor. Men friskolorna går fram och bland dem tar de tio största företagen en allt större del av marknaden.
De stora köper upp de små. Är det en bra utveckling? Nej, kan man säga spontant. Många mindre aktörer känns som en bättre konkurrenssituation än en med några få stora företag. Men fundera lite på det. Vilka skolor har bäst förutsättningar att hålla kvaliteten när kraven höjs och elevunderlaget skiftar? De som ägs av små idealister eller de som har kapitalstarka ägare i ryggen?
Storägare är heller inte liktydigt med likriktning. En skolentreprenör beskriver i Dagens Samhälle jätten Academedia som ett företag som låter de uppköpta skolorna fortsätta med sina olika koncept och varumärken.
En SOU-utredning – Fristående gymnasieskolor – hot eller tillgång – tittade för tio år sedan på olika ägarformer för friskolor. Slutsatsen var att koncernerna hade tillfört det kapital som möjliggjort betydande investeringar i lokaler och utrustning, och att svagheterna i skolväsendet i stället fanns hos en del små stiftelseägda skolor.
Det konstaterandet är fortfarande giltigt. En stiftelse eller en ideell förening blir tvungen att skaffa kapital genom donationer eller lån. I det senare fallet är det nästan alltid en dyrare lösning än ägartillskott, som Dagens Samhälles genomgång visar i all tydlighet. Till skillnad mot utebliven vinstutdelning är nollränta för externlån ett okänt begrepp i affärsrelationer.
Så ser det ut bakom fördomarna om skolkapitalet.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 20 feb 2012 12:38 Fredrik Persson (Ej registrerad)
Det är klart de inte har gjort någon utdelning i rent bokföringsmässigt perspektiv; ur ett företagarperspektiv så vore det korkat av skattemässiga skäl. Det har väl knappast undgått någon att bolagen har löst vinstproblematiken genom kreativ bokföring och slussat ut skattemedel ur landet till skatteparadis.
Verkligheten säger något annat om den faktiska vinsten än den redovisade.
Skrivet 22 feb 2012 14:35 laxel (Ej registrerad)
Att de stora "köper" upp de små, är väl problemet idag. Det drabbar barn i glesbyggd, där det plötsligt blir för dyrt med en skola.
Däremot är det underligt att det blir så mycket pengar över bara det blir en friskola, trots att förespråkarna menar att kvaliten är minst lika bra som i den kommunala. Här borde de kommunala företrädarna krypa fram och tala om vad detta beror på. Så naiv att mant ror det är odugliga lärare och skolledningar i det kommunala, verkar magstarkt. Sanningen ligger nog i att kvaliten inte är jämförbar, samt att många slantar kom bort i revisionen. Driver man företag måste man vara smart.