Men det finns en annan bild: Äldre personer får bättre tillgång till vården. Sjukdomar botas i större utsträckning. Fler personer överlever akuta tillstånd som hjärtinfarkt. Väntetiderna minskar (jodå!). Medicinsk och annan teknisk utveckling, en mer rationell vårdorganisation, förändrade arbetssätt och mätning och jämförelser av resultat mellan olika vårdenheter gör att resurser används smartare och sjuka får bättre vård.

Det konstateras i en ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting som presenterades i går. Den vänder upp och ner på en hel del föreställning om vad som har hänt i vården under de senaste 15 åren.

På 1990-talet lades många sjukhus ner. Många kopplar det samman med den dåvarande ekonomiska krisen. Det var också så nedläggningarna såldes in till medborgarna av de ansvariga. Men krisen är inte hela förklaringen. Resursminskningarna i vården sammanföll med en snabb medicinsk utveckling som möjliggjorde en strukturförändring.

Nya vårdtekniker bäddade för en minskning av antalet vårdplatser, människor behövde inte ligga på sjukhus lika länge som tidigare. Fler operationer kunde utföras på så sätt att patienten skrevs in på morgonen, opererades och åkte hem på eftermiddagen.

Akutsjukvården har koncentrerats till de större sjukhusen och det har gjorts en skarpare uppdelning mellan akuta och planerade operationer. Sjukhus som specialiserar sig på de senare tänker gärna i industriella termer – flödesscheman, ledtider med mera – vilket ger bättre resursutnyttjande och sänker kostnaden per operation.

Den här typen av studier är mycket nyttiga. Debatten ger ju gärna intrycket att vården smulas sönder av ständiga nedskärningar. Skulden får delas av flera. Vi journalister behöver emellanåt lyfta blicken från punktnedslagen, från de enskilda nedläggningarna och omorganisationerna, för att se den långsiktiga trenden i vården. Politiker bör i sin tur bli bättre på att ärligt argumentera för sin sak i stället för att, som så ofta, slentrianmässigt förklara alla impopulära förändringar med dålig ekonomi.