Leve reformismen
En människa ska ha rätt att bygga sin framtid på en annan plats än den där hon råkar vara född. Det är en i vid mening liberal tanke som borde delas av många. För den enskilde är det en frihetsfråga, för mänskligheten är det en väg till utveckling, när geografi inte tillåts stå i vägen för ambition och talang. Dessa fördelar för individ och samhälle borde vara lika giltiga om vi talar om en flytt från Flen till Stockholm som om en från Bagdad till Malmö.
Relaterat
Artikelbilder
Migrationsministern går långsamt men i rätt riktning.Foto: Jonas Ekströmer, Scanpix
Det är förstås sällan som den långväga migranten lämnar tryggheten i sökandet efter odödligheten. Oftare handlar det om ett smärtsamt uppbrott från en outhärdlig tillvaro – flykt undan förföljelse, krig, fattigdom. Men det ändrar knappast slutsatsen. Människors strävan efter ett bättre liv bör bejakas, inte förhindras.
Målet bör då rimligtvis vara helt fri rörlighet över gränserna och frihet för var och en att bosätta sig där hon önskar. Varje liberalisering av ett lands invandringspolitik bör då ses som steg på vägen mot det målet och de praktiska hinder som finns ska ses just som praktiska, inte principiella.
Sverige går nu i den riktningen. Överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet bär ett löfte om friare invandring – större arbetskraftsinvandring, mer liberala regler för uppehållstillstånd för folk på flykt och ett arbete för en humanisering av EU:s gemensamma bestämmelser kring asyl med mera. Det handlar även om en mer human syn på människor som står på tröskeln till Sverige. De sociala rättigheterna för asylsökande och papperslösa utvidgas.
Än så länge finns bara en så kallad ramöverenskommelse. Den exakta lagstiftningen behöver utredas och givetvis förhandlas mellan partierna som knappast är ense i alla delar. Men viljeinriktningen är tydlig.
Den här politiken har motståndare. De mest synliga är de som vill se mer tillslutna gränser. Men mer anmärkningsvärd är kritiken från den andra kanten, från dem som vill gå längre och därför förkastar de anvisade reformerna.
Under onsdagens riksdagsdebatt talade Christina Höj Larsen (V) om ”Moderaternas massavvisningspolitik” och beskrev Miljöpartiets agerande som ett svek, en anpassning till de främlingsfientliga, ”en dansk utveckling i svensk tappning”.
I sak är det förstås trams. De i Sverige som förespråkar en dansk utveckling i invandringspolitiken gnisslar tänder över den här överenskommelsen. Samtidigt finns det något typiskt i den vänsterpartistiska kritiken. Lars Ohly och kamraterna har visserligen från tid till annan fått anpassa sig och slipa av kanter. Så var det under S-regeringarna och senast i den rödgröna valkoalitionen. Men kompromisslösheten finns ändå i Vänsterpartiets DNA, där den rena idén alltid trumfar den stegvisa reformen.
Förhållningssättet leder lätt vilse, vilket blir tydligt här. Om Miljöpartiet (och Socialdemokraterna) hade följt Vänsterpartiets recept hade reglerna för uppehållstillstånd och vård för asylsökande och papperslösa inte flyttat en millimeter i mer human riktning under denna mandatperiod. Sverigedemokraterna hade fått den bromsande roll som partiet har sökt.
Ideologisk renhet, snygga partiprogramskrivningar och flammande tal från riksdagens talarstol är i sig själva av liten nytta för människor på flykt och sjuka med ”fel” uppehållsstatus.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 3 apr 2011 19:46 Redknapp (Ej registrerad)
Miniman, jag menar inte att allt bistånd ska strypas efter 8år. Jag säger att man ska ha ett etableringsstöd i ca 8år och sedan upphör det och då ska man ha etablerat sig, kanske skaffat sig ett jobb, en utbildning och liknande. Och då faller man sedan under den "normala" ekonomiska biståndsfåran.
Som det är i daxläget så har du som "flykting" ett livslångt bistånd utan motkrav när du kommer till Sverige. Observera att jag skrv flykting, alltså någon med flyktingstatus, inte asylsökande som får uppehållstillstånd.
Skrivet 4 apr 2011 09:31 Realist (Ej registrerad)
Håller med Herr Voronov , individen som kommer skall ha ambition och talang, resten är diskvalificerade.
Skrivet 4 apr 2011 18:25 nature finns än så länge (Ej registrerad)
En svensk i Danmark (Ej registrerad) skrev: Som tur är har vi alla friheten till att träffa egna val och här talar vi om vägval. Att stanna på orten i glesbygden, är också ett vägval. Skillnaden mellean olika vägar visar sig i de utmaningar som man ställs inför. Nöden, lärde den nakna katten att spinna, som ordspråket förtäljer. Man kan inte tala om rätt eller fel - bara man inte blir passiv och förlorar förmågan att ta ansvar för det frihetsval man har tagit. Man kan liksom inte ge sina föräldrar skulden för sitt livsförlopp, hela livet.
Som vanligt av dansksvensken. Vad är det för frihet som gör att vi kan stanna i vår hembygd?????Detta tillåts inte av slansamlarna,som ej kan se andra värderingar.Ekorrhjulet måste snurra fort6are...
Skrivet 5 apr 2011 11:04 En svensk i Danmark (Ej registrerad)
Vi hade för några år sedan i Danmark en komiker som ställde upp som folketingskandidat och lovade alla cyklister medvind i cykelbanorna, för att det var så besvärligt att cykla i motvind. När vi talar om frihet är det alltid inom gällande ramar. I Sverige är det inom gällande lagar och på arbetmarknaden är det marknadsutvecklingen som sätter ramarna för den personliga friheten. Men inom de gällande ramar har vi i ett demokrati den fulla friheten till att träffa de val som passar individen bäst i förhållande till de konsekvenser som man vill acceptera att bära härav.
Alternativ som sträcker sig utanför dessa ramar kan endast lösas vid att man som person flyttar sig utanför dessa ramar dvs. Sverige eller att man kan gå på pension om man har åldern för att komma utanför arbetsmarknaden. Därför har man alltid sitt individuella frihetsval under de givna omständigheter.
Skrivet 22 apr 2011 00:28 elon (Ej registrerad)
Vill man komma till Sverige ska man kunna försörja sig själv och följa svensk lag. Om man inte kan eller vill har man inget här att göra utan får söka sig nån annanstans!