I Strängnäs är stadsbyggnadsfrågor rena dynamiten. Här bor ovanligt många talföra medborgare med starka åsikter. Här är avståndet mellan väljare och valda kort. Här finns nog även en utbredd känsla att förändringen av stadens utseende går för fort.

Det är väl en del av bakgrunden till debatten om Visholmens framtid. Som debatt är den dock rätt märklig. På en sida finns de uttalade motståndarna till alla idéer om bostäder, hotell och konferensanläggning på Visholmen. De slåss mot en osynlig fiende som består av kommuntjänstemän i vars uppgifter inte ingår att debattera offentligt, samt de politiker som i grunden anser att bostads- och konferensanläggningsidén är bra, men vågar inte gå emot opinionen.

Och eftersom få eller ingen vill öppet ta ställning för det framtagna förslaget till detaljplan blir argumenten för och emot aldrig riktigt prövade.

Den omstridda föreslagna bebyggelsen på Visholmen ligger inom det område på östra sidan som är markerat med rött på skissen. Skälen för den är två: ekonomi och trygghet.

Försäljning av borätter ger kommunen pengar till att betala för övriga arbeten på Visholmen, där den stora kostnaden skulle bli en ombyggnad av lokalerna i vattenverket till kultur- och föreningsändamål. I planerna finns även ett kafé och en omgestaltning av park- och badområdet.

I februari presenterades två kalkyler för planberedningen. Alternativet utan bostäder, men med konferensanläggning, och med en mer blygsam ombyggnad av park- och badområdet, ger kommunen en nettokostnad på 18 miljoner kronor. Utan konferensanläggningen blir kostnaden 22 miljoner. Alternativet med bostäder och med ett mer ambitiöst lyft av parken och badet går plus minus noll för kommunen.

Det här var visserligen grova uppskattningar och bostadsalternativet innehöll även lägenheter i ett högt torn, vilket var ett långskott. Bostäder kan dock planeras på olika sätt. Och de drar in pengar – mellan 10 och 22 miljoner i den här kalkylen.

Skippa bostäderna och konferensanläggningen och ta medel till Visholmen från annan exploatering, säger vissa. Ja, så kan man förstås resonera, enligt vi-hittar-pengar-någon-annanstans-principen och det-ordnar-sig-nog-ändå-principen som båda har tjänat Strängnäs så väl.

Trygghetsargumentet går ut på att Visholmen bör tillföras inslag som gör att där finns människor året om. Bostäder är en sådan sak, likaså en konferensanläggning.

Skulle då bostadsbebyggelse göra Visholmen mindre öppet och tillgängligt för allmänheten? Titta på skissen. Hela Visholmen utgörs av 5,2 hektar mark. 0,5 hektar kommer enligt förslaget att upptas av det ombyggda vattenverksområdet medan 0,7 hektar (det rödmarkerade området) avsätts till byggande av bostäder och konferensanläggning. Det lämnar fyra hektar parkyta som dessutom blir snyggare och bättre använd.

Bostäderna är tänkta att ligga i det övre planet i tvåvåningshus med inredd vind, med annan verksamhet i gatuplanet. I minialternativet handlar det om åtta till tolv lägenheter fördelade på tre-fyra hus som smälter väl in i miljön. Ytan runt husen blir allmän mark.

En försiktig bostadsbebyggelse av det här slaget plus en mindre konferensanläggning skulle göra alla till vinnare. Strängnäsborna får ett Visholmen som lever tolv och inte som i dag två-tre månader om året, och det till en billig peng.

Men visst, den som har andra idéer om hur Visholmen ska lyftas, bli en tryggare plats och leva året om, utan att det tar allt för mycket av kommunala medel, får gärna berätta det. Ledarsidans spalter står öppna.